Välj en sida

Idag finns ett enormt utbud av kanaler för att hitta nyheter och inlägg i olika ämnen. Sedan hashtaggen (#) lanserades i augusti 2007 har innebörden fullkomligt exploderat och många använder det idag för att fokusera sitt sökande, på Twitter, Instagram, i appar och på nyhetssajter. Visst har vi redan hittat våra favoriter bland opinionsbildare och organisationer som skriver, twittrar, retweetar och favoritmarkerar till oss, men för att förstå helheten behöver vi ett bredare perspektiv, men också kunna zooma in på ämnen under specifika perioder eller datum.

Första gången vi gjorde en sammanställning med tips på hur man kan använda sig av hashtaggar för att följa hållbarhetsdebatten på Twitter i juni 2012. Det här är en uppdaterad version (november 2016) och reflekterar det faktum att vi inte längre delar intressanta exempel och nyheter via vårt Twitterkonto, utan bara delar det i analysbrevet, med våra premiumprenumeranter.

(Kort pitch för dig som inte är prenumerant: CSR i Praktiken ger dig välunderbyggda analyser av de stora frågor som präglar hållbarhetsområdet just nu plus en massa konkreta exempel. Med en premiumprenumeration kan du med trygghet säga att du har koll på läget. Prova 4 nr gratis genom att klicka här.)

För oss i Sverige står valet mellan att följa internationella eller svenska hashtaggar inom olika ämnen. Fördelen med de svenska hashtaggarna är att de tenderar att vara smalare och mera användbara och skapade just för att hålla koll på en debatt i ett ämne. (Många av hashtaggarna funkar även på Instagram, även om det inte finns lika mycket innehåll där.)

Såväl hashtaggen #pr som #action är hopplöst breda och klickar man på dem för att följa diskussionen kommer man sannolikt att drunkna i tweets som handlar om väldigt olika saker. Det hade varit bättre om twittraren i fråga hade struntat i att sätta # framför pr och action och istället leta upp relevanta hashtags för att bidra till diskussionen i ämnet, exempelvis #greenliving. Då hade också sannolikheten för att fler läser just detta tweet ökar. Med andra ord: samma logik som man använder för att hitta relevanta tweets inom ett särskilt ämne kan också användas i syfte att få fler att läsa de egna tweetsen.

Notera att en del hashtaggs kommer och går medan andra förblir relevanta under en lång tid. En tumregel vi märkt: ju kortare hashtagg, ju större chans att den överlever länge. Det gör också att hashtaggs ibland överges för kortare versioner. Ett exempel är debatten om #impactinvestment som numera sker under #impinv

Svenska hashtaggar

Vi har valt ut hashtaggar där vi tycker att debatten oftast håller höjd och bredd.

  • #energi – Bred hashtagg om allt som har att göra med energi, från energieffektivisering till val av energislag. Justera fokus i avancerad sökning för att sortera ut icke relaterade inlägg. Se även #eneff
  • #eneff – Fokus på energieffektivitet i alla dess former
  • #etik – Här samlas tweets om etikfrågor. Etik heter dock även etik på flera språk, så se till att rikta in dig på svenska eller inlägg från Sverige.
  • #filantropi – Den tilldagande debatten om filantropi samlas under den här hashtaggen. Tips: sök på svenska språket, även det här ordet används i andra länder
  • #klimat – Tweets som handlar om klimatförändringar taggas ofta med #klimat vilket gör det lättare att följa diskussionen än på den internationella arenan där det förekommer mängder med hashtaggar för samma ämne.
  • #mångfald – Visst fungerar hashtaggar med å, ä och ö vilket gör att man snabbt förstår vad de handlar om.
  • #sament – En ny hashtagg som samlar allt som har med samhällsentreprenörskap att göra. Tidigare användes hashtaggen #socent men eftersom det också är hashtaggen för den internationella debatten drunknade de svenska tweetsen lätt i mängden.
  • #swcsr – Tweets om i huvudsak företagens samhällsansvar.
  • #swgreen – Handlar om allt möjligt kopplat till miljövänlighet, från nya gröna produkter till miljörapporter

Internationella hashtaggar 

Som ett komplement till de svenska hashtaggarna har vi valt ut några vi regelbundet följer.

  • #activism – Tweets med fokus på social och politisk förändring hittas oftast med denna hashtagg.
  • #bizhumanrights – Här diskuteras hur företag tar ansvar för individers rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn.
  • #climatechange – Kräver ingen närmare förklaring. Kan med fördel kompletteras med #climateaction och #ActOnClimate.
  • #cleantech – samlingsnamn för det som rör energieffektiv miljöteknik såsom återvinning, förnyelsebar energi, informationsteknik, grön transport, elmotorer, grön kemi, belysning och BDT-vatten.
  • #corpgov – Här förs debatten om hur företag egentligen styrs, tänk bonusar, uppförandekoder etc.
  • #diversity – Med mångfaldsfrågan i centrum.
  • #doe – Tweets som har att göra med US Department of Energy – en bra källa att hålla koll på de politiska debatten och de federala styrmedlen för förnyelsebar energi i USA.
  • #greenbiz – För att hålla koll på hur företag arbetar aktivt med att minska sin miljöpåverkan (och ibland även jobbar med hållbarhet i stort) är detta en bra hashtagg att följa
  • #impinv – För dig som är intresserad av impact investment.
  • #ngo – Om saker kopplade till ideella organisationer och deras utmaningar.
  • #philantropy – En mycket aktiv kanal för allt som har med filantropi att göra.
  • #renewables – Här pratas det förnyelsebar energi i dess olika former.
  • #sdgs – de globala hållbarhetsmålen som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 ska självklart ha en hashtagg. Även #globalgoals används flitigt.
  • #socent – Här samlas alla tweets som har med samhällsentreprenörskap att göra. Eftersom ämnet är brett är också diskussionen det.
  • #socinn – Följ vad som händer inom området för social innovation – initiativ för att stärka civilsamhället och möta de utmaningar som finns. Testa även #socialinnovation och #socialenterprise
  • #sustainability – Den bredaste taggen för att hålla koll på allt inom hållbarhet, men tweetsen tenderar att ha fokus på företagsperspektivet. Använd #susty när det är ont om plats. Notera att hashtaggen #csr i princip är oanvändbar eftersom CSR också står för customer service representative vilket innebär en medarbetare för kundservice och att den här kanalen också innehåller en massa klagomål på kundserviceportaler runt om i världen. 
  • #sustainablebiz – En av de mest populära hashtaggarna för hur företag lyckas göra hållbarhetsfrågor till en lönsam affär.
  • #sustdev – Här pratas hållbar utveckling i stort och smått, högt och lågt, smalt och brett.
  • #susinv – Sustainable Investing, egentligen Socially Responsible Investing (SRI), har växt fort som investeringsstrategi bland portföljförvaltare, och här är taggen ni ska följa för att se debatten.
  • #zerowaste – För att läsa vad som händer i området kring cirkulära materialflöden, avfallsreducering och att använda fysiska resurser på bästa möjliga hållbara sätt.

201611-banner-flodet