Välj en sida

Det är med blandade känslor och förväntningar jag återvänder till Rio de Janeiro, Brasilien. Värmen är den samma, liksom sambarytmerna, men den här gången är staden full med konferensdeltagare från jordens alla hörn. Jag är förväntansfull, tror på världen och framför allt världens företag och deras makt att bidra till förändring. Ett nytt marknadssystem och nya affärsmodeller håller på att konstrueras för att nå en hållbar, inkluderande och grön ekonomi. Men det krävs också att regeringarna skapar förutsättningar och nödvändiga institutionella regelverk. Från vad som sipprat ut från förhandlingarna inför toppmötet ser det dessvärre ut som att världens ledare än en gång har svårt att komma överens.

Rio-förhandlingarna samlar 50, 000 deltagare från hela världen, varav jag är en. Alla har vi olika perspektiv och bakgrunder, men en gemensam agenda – att försöka hitta lösningar på globala utmaningar som klimatförändringar, fattigdom och livsmedelsförsörjning samt jobba för en utveckling där regeringar, företag, civilsamhället, akademin och institutioner spelar hållbart och tillsammans. Tvärt emot alla skeptiker tycker jag att mycket har hänt sedan 1992 års Rio-konferens om hållbar utveckling. Jag ser en faktisk utveckling av företags integrering, systematisering och strategiska förståelse för sina ansvarsfrågor och den betydande roll de har för att nå en hållbar utveckling. Många av de näringslivsrepresentanter och investerare jag träffar här bekräftar just det och pratar inte längre om vad utan hur de ska skapa långsiktiga och konkreta affärslösningar, tillsammans.

Under veckan inför politikernas toppmöte Rio+20 den 20 -22 juni, har jag bevakat ett av flera sidoevents, ‘Corporate Sustainability Forum’ CSF, organiserat av FN Global Compact. Representanter från världens företag har diskuterat möjligheter och utbytt idéer kring innovationskraft, global och lokal samverkan. Forumet har dominerats av amerikanskt, brittiskt och brasilianskt näringsliv. Det framkom tydligt att det finns två läger även inom det globala näringslivet angående graden av statlig reglering och intervention. Alla är dock eniga och signalerar tydligt att företagen inte tänker invänta regeringarna utan skapa en inkluderande och grön ekonomi genom innovation, teknologi, transparens, engagemang och partnerskap mellan industrier, länder och organisationer.

Ett fåtal svenska företag och investerare inklusive ABB, IKEA, H&M, SPP och Folksam var på plats på CSF, liksom regeringens sekretariat för CSR-frågor, Globalt Ansvar med Sveriges CSR-ambassadör Lisa Emelia Svensson. Sverige stack annars ut med Drottning Silvia och svenska Rädda Barnen på plats för att tillsammans med FN Global Compact och UNICEF slå ett slag för, och sprida kunskap om, de nylanserade barnrättsprinciperna.

Toppmötet de kommande dagarna kommer att fokusera på att skapa förutsättningar för en inkluderande och grön ekonomi och att utrota fattigdomen. Vad kommer resultatet av mötet, Riodeklarationen, att betyda för svenskt näringsliv och vad kan svenska företag göra bättre och smartare, tillsammans med andra, hemma i Sverige och i världen? Det beror förstås dels på hur stark den slutliga deklarationen blir, dels på företagen själva och deras vilja till åtaganden. De har redan markerat tydligt att de inte tänker vänta på att världens regeringar ska komma överens för att agera. Men hur mycket kan de göra om regeringarna inte skapar de nödvändiga institutionella regelverken? Denna och en rad andra frågor kommer jag att diskutera tillsammans med regeringens framtidskommission, Sida och UNDP i Almedalen den 2 juli.

Några trender, initiativ och bra initiativ från CSF-konferensen:

  • FN Global Compacts, UNICEFs och Rädda Barnens nylanserade Barnrättsprinciper gör det lättare för företag att relatera till hållbar utveckling och planera för nästa generation.
  • Fortsatt fokus på ledarskap och styrelsens engagemang. Men hur engagerar man styrelsen i ESG-frågor? Best practice från Novo Nordisk om hur alla beslutsförslag som går till styrelsen alltid måste genomgå en ESG-analys. Studier visar att företag med fler andelen kvinnor i ledningen bättre lyckas hantera sina ESG-risker.
  • Integrerad rapportering. Stor enighet kring vikten av globala riktlinjer såsom GRI, men finns det verkligen en formel för alla? Håll utskick efter International Integrated Reporting Committee (IIRC) nya förslag på integrerad redovisning i september. IIRC:s mål är att publicera ett integrerat redovisningsramverk i slutet av 2013. Debatten om att ‘rapportera eller förklara’ sitt hållbarhetsarbete ska ingå eller ej i den nya Riodeklarationen diskuteras vilt.
  • Ökad transparens. Modekedjan PPR med varumärkena såsom Gucci, Bottega Veneta, Balenciaga samt Puma höjer ribban ytterligare och ska äntligen sätta ut den riktiga ‘prislappen’ för sina Puma-produkter, där de beräknar och internaliserar sina externaliter. Det vill säga den egentliga kostnaden av sina produkters miljö och sociala påverkan i hela värdekedjan.
  • Hållbar lågpris – och lyxkonsumtion. Det nordiska modesamarbetet ‘Changing the world through fashion’ sticker ut och vill förändra hela modeindustrien. Kommer de även att influera den snabbväxande modekedjan Zara Group?  The brasilianska eco-lyxmärket Osklen, som gjort hållbarhet och socialt ansvar hett inom lyxmodet i Brasilien tar spårbarhet, hållbarhet och transparens till en annan nivå med konsumentinformation om klädesplaggens hela värdekedja och specifika koldioxidutsläpp. medan H&M, som den största producenten av organiskt bomull i världen, förespråkar en mer skalbar och prismedveten kollektion.
  • Korruptionsfrågan diskuteras öppet och konstruktivt mellan industrier – hur kan vi bekämpa korruption tillsammans genom olika mekanismer och initiativ? Världens ledande gruvbolag Anglo American jobbar ihärdigt med frågan och uppmanar andra industrier att ingå industri-partnerskap för att på lång sikt kunna förändra korruptionskulturen. Man betonar vikten av att företag bör ha regeringsstöd vid statliga upphandlingar i exportländer med hög korruptionsgrad och svaga regeringar. Företag kan inte förändra kulturer och samhällen själva.
  • Hållbara investeringar. En trend som är tydlig är att väst inte längre är bäst inom hållbara investeringar. FN och investerare (bland annat SPP/ Storebrand) har samarbetat kring framtagandet av de nya principerna inom hållbar försäkring som väntas få slagkraft och bli branschstandard, något vi också kunde läsa om i CSR i Praktiken igår.
  • Samverkningsformerna har förändrats drastiskt det senaste året för gemensamma och skalbara satsningar mellan NGOs och företag, vilket FN Global Compacts olika multilaterala plattformar har möjliggjort. Exempel på detta är bland annat Oxfam, Rockefeller center, Unicef, Rädda barnens samarbeten med näringslivet och FN.

Även om många av sidoeventen under RIO+20 verkar komma i skymundan av själva toppmötet, euro-krisen, fotbolls-EM och långa taxiresor, så avslutades CSF-konferensen med ett flertal nya partnerskap, initiativ och stark optimism inför vad företagen kan åstadkomma gemensamt. Oavsett vad som beslutas av världens ledare under de kommande dagarnas toppmöte är känslan jag tar med mig från CSF-konferensen att företag världen över kommer att fortsätta driva hållbarhet, innovation och ansvarsfullt företagande framåt.

Har du frågor du vill ställa direkt till Lena under Rio+20? Eposta direkt till Lena: lena.ander(a)goodpoint.se.