Välj en sida

Även om det nödvändigtvis inte var bättre förr, var det i alla fall enklare. Idag allt möjligt i världen beroende av allt möjligt annat. Hur väl ett företag klarar sig kan bero på en rad olika faktorer.  En fallande krona påverkar lönsamheten hos ett exporterande företag som Trelleborg, lägre lönekostnader gör att Bonnier flyttar webbutvecklingen till Ryssland och kundernas ökade insikt om oljans klimatpåverkan får efterfrågan på hybridbilar att öka och därmed också Toyotas vinst.

Den ökade komplexiteten märks också i enskilda frågor. För att säkerställa schyssta arbetsvillkor i fabrikerna i Kina måste man ta hänsyn till mänskliga rättigheter, miljöfrågor, arbetsmiljölagar – det räcker inte bara med att kräva levnadslön eller en begränsning till åtta timmars arbetsdag.

Trots att världen förändrats utvärderar vi fortfarande företag på samma enkla sätt som vi gjorde förr; genom att titta på hur mycket överskott verksamheten resulterat i. Men i en värld där allt är sammankopplat – har vi verkligen råd att unna oss lyxen att betrakta ett ämne som fristående från något annat?

Hur mycket pengar ett bolag tjänar under ett räkenskapsår är en indikator på hur det går för ett bolag, men det ger långt ifrån hela bilden. Sunt förnuft säger oss att allt som räknas inte kan mätas och samtidigt att allt som kan mätas inte nödvändigtvis räknas.

I ett tal på universitetet i Lawrence, Kansas den 18:e mars 1968 formulerade Robert F. Kennedy sina invändningar mot den centrala roll BNP fått som framgångsmått för länder, men talet skulle lika gärna ha kunnat handla om faran i att utvärdera företag och bara se till den ekonomiska vinsten.

”…it does not allow for the health of our children, the quality of their education, or the joy of their play. It does not include the beauty of our poetry or the strength of our marriages; the intelligence of our public debate or the integrity of our public officials.

It measures neither our wit nor our courage; neither our wisdom nor our learning; neither our compassion nor our devotion to our country; it measures everything, in short, except that which makes life worthwhile. And it tells us everything about America, except why we are proud that we are Americans.”

Få har sagt det bättre sedan dess men mätetalet har bestått. Kanske är det så att vi i en svårbegriplig värld ändå ger alla tydliga besked vår uppmärksamhet, även om det som förmedlas instinktivt är fel eller otillräckligt.

För att kunna utvärdera hur företag bedriver sin verksamhet måste företag redovisa hela bilden, inte bara det ekonomiska resultatet. De måste också uppge hur de anställda mår, om arbetskraften har tillräcklig mångfald för att vara innovativ, vilka miljöeffekter verksamhetens produktion får, och hur de hanterar det faktum att många av våra vanligaste råvaror är ändliga resurser. Allt detta är faktorer som kommer påverka företagens framtida konkurrenskraft och attraktionskraften hos deras produkter och tjänster.

Detta är frågor som tidigare drivits av så kallade etiska investerare, som vid sidan av muntlig dialog med bolagsledningarna sett detta som ett sätt att upptäcka risker, men som nu intresserar allt fler traditionella investerare. Vid upprepade tillfällen det senaste åren har det visat sig att en ökad genomlysning av bolagen skulle kunna ha bidragit till att man upptäckt risker som i ett senare skede påverkat bolaget negativt och ibland hela dess existens. Folk inom BP visste vilka risker borrningar i den mexikanska golfen kunde medföra men eftersom miljörisker inte ingick i det som rapporterades förblev det okänt och investerare kunde därmed inte heller använda den informationen för att fatta sina investeringsbeslut.

En oväntad föregångare bland investerare är Näringsdepartementet. Sedan några år kräver man att alla statligt ägda bolag, stora och små, ska rapportera enligt den dominerade standarden. Vid införandet motiverade näringsminister Maud Olofsson åtgärden med att ”det som mäts är också det som räknas” och när en utvärdering gjordes två år senare visade det sig att hon fick rätt. Kravet bidrog till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor.

Investerarnas roll är att granska bolagen i närbild för att kunna göra en bedömning av hur framgångsrika de är. Men precis som ett mikroskop behöver alla sina delar för att man ska kunna göra en bra analys, behöver investerarna få möjlighet att få all information för att skaffa sig hela bilden av hur bra ett företag går.

Artiklar i vårt temanummer