lolololol

Tag Archives | Google

Strejk på internet när företagen tar kamp för yttrandefrihet

Den mest omtalade protesten sker av Wikipedia som blockerar tillgången till uppslagsverket under 24 timmar och hänvisar till en länk där man kan läsa mer om de två lagförslagen, kallade SOPA och PIPA. SOPA är en förkortning av ”Stop Online Piracy Act” och PIPA av ”Protect IP Act” (IP står för intellectual property.) och tillsammans skulle lagarna kunna tolkas som att stora sajter med användargenererat innehåll skulle kunna ställas till svara för eventuella brott mot upphovsrätten som deras användare laddat upp på deras servers. Det är därför inte så konstigt att uppslagsverket protesterar, liksom bloggplattformen WordPress som blivit en av de mest älskade och omtyckta.

Även om internet inte styrs av nationella lagar får de stor effekt med tanke på att så många av nätets stora spelare lyder under amerikansk lag. Såväl Google, Facebook och Twitter har protesterat mot lagförslaget och häromdagen lovade president Obama att lägga sitt veto mot lagen vilket i praktiken innebär att faran är över.

Dagens protest bör därmed ses som ett sätt från företagen att markera mot amerikanska politiker att tänka lite längre än nationella angelägenheter och inte låta sig förledas av lobbygrupper på Capitol Hill. Om Google, Facebook och Twitter på allvar hade känt sig hotade, ja då hade de naturligtvis också blockerat sina sajter under en dag för att demonstrera hur det skulle vara att kommunicera utan deras tjänster. Det är ett scenario som journalisten Graeme McMillan på Time skrivit om och som samtidigt väcker frågor om yttrandefrihet på ett annat sätt. Hur fria att yttra vårt ord är vi egentligen, om vi är så beroende av några få företag för att göra det på det sätt vi vill?

 

 

Continue Reading

Ledare: Otrivs du på jobbet? Därför blir det bättre 2012

Det kan inte undgått någon under 2011: Vi lever inte i en värld av obegränsade resurser; varken ekonomiskt, fysiskt eller mänskligt. Det är ont om pengar så vi måste se över vilka råvaror vi använder och om de kan återanvändas och vi måste säkerställa att vi får ut det mesta möjliga ur de människor vi anställt.

Så under 2011 gjorde företagen det de kunde. De drog åt svångremmen, skar i budgetar, avslutade provanställningar, outsourcade, omorganiserade, lade ner vissa projekt och lade andra på is, såg om de kunde minska materialåtgång i sina produkter, eliminera onödiga förpackningar, ersatte några resor med distansmöten. Allt för att jobba lite smartare. Men de mänskliga resurserna verkar ha glömts bort. Och hur smart är egentligen det? Hur många känner du som berättat om att man satsat mer på att trivsel för att behålla de man har, för att utbilda de man redan anställt för att få ut ännu mer av dem, eller ser om de har oanade talanger man kan använda. Nej, just det.

Istället är det berättelserna om hur snabbt hösten gått, om hur hysteriskt det här året varit, om hur pressade chefer tagit beslut utan att tänka på den ökade börda som de anställda förväntas kunna klara av. Det är berättelser om hur vi försöker jobba ikapp på fritiden, om vännen som sitter med datorn i knät i sängen framför sena Nyheterna i TV4, om kollegan som svarar på mejl i sin iPhone på dotterns gympa och om kunden som är online trots hon är hemma och vabbar med Max som har ont i halsen. Och ingen tycker om det.

Vi som trodde det skulle bli bättre när vi fick ansvaret för hela gruppen, när vi blev äntligen blev produktområdeschefer eller när vi bytte jobb från det där förra stället där chefen helt verkade sakna empati. Vad hände egentligen med allt det där vi fick höra när vi tog nya jobbet? Visst, lågkonjunktur och allt det där men satt värderingarna inte djupare än så?

Men vet du, det kommer att bli bättre. Det kommer att bli bättre för att det faktiskt finns en massa företag som förstår att ta vara på människor som vill hålla det de lovar, som tycker det är bra med deadlines och som vill jobba på en arbetsplats där folk är snälla. Och de kommer att inse att ”shit, vilken kunnig person!” och de kommer att vara helt förvånade att din nuvarande chef inte fattar och du kommer spela svårfångad (en liten stund) innan du låter dig övertygas och lämnar för att gå dit istället.

För det finns företag som redan nu förstår att det är personalen som jobbar hos dem som är nyckeln till framgång. Som inser att människor som behandlas halvbra snart går på halvfart och är halvmotiverade. Som inser att chefens enda uppgift är att ha empati, skapa trygghet och inge hopp för framtiden. Som inser att många olika perspektiv som tillåts kollidera är det säkraste sättet att skapa en affärsidé som är hållbar.

Trots att det inte finns någon energi som är så förnyelsebar som den mänskliga används den förvånadsvärt vårdslöst. Och jag tror att under 2012 kommer vi börja #prataomdet. För i en lågkonjunktur kan vi inte anställda fler, bara få de anställda att göra mer. Kanske blir det under 2012 som vi inser vi att ledarskapsstilen som kallas mushroom management  (”keep ‘em in the dark, feed ‘em shit, watch them grow”) funkar bäst på just champinjoner, men inte på mellanchefer, inte på vanligt folk?

Gräsrotsrörelsen It get’s better startade hösten 2010 och det dröjde inte länge förrän de första företagen blev synliga i debatten för att försöka minska antalet självmord bland unga HBTQ-personer genom att sprida vittnesmål om att det faktiskt blir bättre efter tonåren. Google släppte en video där anställda berättade om att det faktiskt blev bättre, att de hittade andra som också var bögar eller flator och som de kunde känna samhörighet med. Snart följde LinkedInFacebook och Apple efter. Snart började även organisationer som inte är kända för att vara gayvänliga låta anställda skapa och ladda upp videos; läkemedelsföretaget Eli Lily, kemikalieföretaget Dow, klädjätten Gap, filmbolaget Sony Pictures, nätverksjätten Cisco, ja till och med Vita Huset.

Och jag tittar på de här filmerna och tänker att man skulle kunna säga samma sak till alla er som är så bra, men som inte blir sedda för de som ni är. Det blir bättre, för ni byter jobb.

Ledningen på animeringsföretaget Pixar tillhör de som faktiskt struntar i om en anställda är grek eller gay, vegan eller tjej. Den typ av tillhörighet definierar ju inte vilka de är. Men Pixar förstår att det är företagets ansvar att se till att anställda trivs på jobbet för att få ut så mycket som möjligt av dem. Och då gäller det att Pixar ser hela personen för den de är. När man tittar på videon som Pixar laddade upp kan man inte undgå att tänka att det är dessa människor som haft en hand med i spelet i de fantastiska berättelser som många av deras filmer. (Och även denna film har en bonus på slutet!)

Att inte prioritera arbetet med att säkerställa att alla de resurser man anställt används på ett så bra sätt som möjligt är lika faktiskt dumt som att köpa ett nytt värmeelement men inte stänga fönstren. Energin försvinner ut från kontoret.

Tänk så många som dem som finns därute, som är missnöjda med sina nuvarande jobb, och som inte känner sig sedda! I tider när det är ont om resurser är det goda tider för alla som vet med sig deras unika resurs används fel idag. Det är nu du ska ringa nån hos konkurrenten, bjuda dem på lunch i januari för att prata om hur det är på jobbet. Och se om det är du som ska byta dit eller du som ska locka folk hit. Men en sak är klar. Det blir bättre.

För de chefer som inte insett detta redan; det är dags att komma ur garderoben. För de anställdas energi är den viktigaste resursen ett företag har att hantera under 2012 och om du gör det rätt spelar det mindre roll att det är lågkonjunktur. För det blir bättre.

Continue Reading

Adjiedj Bakas om kapitalismens framtid bortom krisen

Under en middagskonversation nyligen hävdade någon i vår närhet att det är en glidande skala från rättshaverister till åsiktsmaskiner och till trendspanare. I grunden är de en och samma art som delar tvärsäkerheten men skiljer sig åt i graden av självinsikt. Trendspanarens trumfkort är naturligtvis att de aldrig har fel i sina analyser eftersom de är färskvara. Eventuella invändningar om att en tidigare prognos visat sig vara fel viftas undan med en invändning om att den måste ses i den kontext den levererades, med utgångspunkt i hur stjärnorna stod just den dagen. Sedan dess har alltid mycket hunnit hända.

Författaren Adjiedj Bakas inleder samtalet om var kapitalismen är på väg i tvärsäker stil med att tolka tidens tecken för att markera var på axeln rättshaverist – åsiktsmaskin – trendspanare han befinner sig.

- Vi är på väg in i en era av stagnation, och det är tid för det. Åren från 2000 och framåt har varit som på 1920- och 1970-talet. Det har varit ett paradis, vi har varit rika och kunnat göra vad vi vill. Nu har det spårat ut, inte bara finansiellt, utan även vi som människor. Vi har lånat alldeles för mycket, nöjde oss inte med en semesterresa på år utan ville ha tre eller fyra, trots att vi inte hade pengar till det. Alla blev vi lite tokiga, och nu måste vi gå tillbaka till det normala.

Att det råder kaos och turbulens i omvärlden vittnar nyhetsflödet om. Mer överraskande i pessimismen är positiva röster om framtiden. Adjiedj Bakas tillhör den skaran och hans framtidsoptimism går tillbaka till den ryska ekonomen Nikolai Kondratievs teorier om hur kapitalismen utvecklas genom återkommande cykler av uppgång och nedgång över en period av 50-60 år. Kondratievs cykler eller vågor delas in i fyra ”årstider”; våren med rådande ekonomisk tillväxt, sommaren präglad av konsolidering, hösten fylld av spekulation och bubblor för att avslutas med likvidation under den ekonomiska vintern.

- Det här är den femte stora depressionen som vi haft under de senaste 200 åren. Gemensamt är att vi tar oss ur kriserna med hjälp av att ny teknik tas i bruk. Depressionen på 1930-talet gav oss bilen, telefonen och TV:n och krisen under 1980-talet gav oss mobiltelefonen och internet, säger Bakas och fortsätter.

- Vad som oroar mig mer är vad en indisk man på Nasa berättade att om de ekonomiska vågorna som styr ekonomin säger detsamma som den ekonomiska astrologi som man tror på Indien kring solens och planeternas position. Enligt Nasa är det sant att solen står i samma position som under kriserna på 80- och 30-talet. Under de här perioderna har män, inte kvinnor för deras hjärnor är annorlunda, lågt tålamod, är irriterade, söker konflikt och därför finns det risk för krig.

Även om det inte råder krig i Europa går det att följa hur Tyskland och Frankrikes regeringschefer i konflikt kämpar förtvivlat för att rida ut skuldkrisen. Förtroendet för politiker, demokrati, globalisering och euron kommer stagnera hävdar Bakas i sitt framtidsscenario.

- Det fungerar inte med en valutaunion i Europa, det har gjorts försök tidigare. Ekonomierna är för olika och euron kommer att upplösas. Jag fick höra av en indisk affärsman för 15 år sedan att anledningen till att Indien inte investerat i euron var att enligt deras astrologer skapades den vid fel tidpunkt.

Den första av bokens sju megatrender handlar inte oväntat om en massiv uppröjning och storslagen förnyelse av finansindustrin. Resultatet blir en brutal utslagning av banker, men likt inom andra branscher utkristalliseras några vinnare.

- Jag tror hälften av bankerna inte kommer att överleva. Era svenska banker lärde sig av krisen på 90-talet, men i resterande Europa och USA kommer hälften av bankerna försvinna. Om Google eller Apple startar en bank, vad ska de gamla bankerna göra? De har redan idag banklicenser i alla länder inklusive Sverige. Microsoft har redan startat en bank i Kenya som kallas Empesa och använder enbart mobiltelefoner. Den händer här och nu.

 

Bransch efter bransch kommer påverkas av förändringarna och frågan är vilken teknologi som växer fram ur den här krisen. Bilar och telefoner – som föddes ur 30-talskrisen är två exempel på branscher som kommer påverkas dramatiskt av den framväxande 3D-teknologin.

- Grundarna av Twitter har nu satsat en massa miljoner i 3D-skrivare. Dessa små apparater kommer kunna printa ut våra produkter som exempelvis helt skräddarsydda och personifierade bilmodeller. Om fem år kommer du att kunna gå till en butik och beställa en nya Iphone helt enligt dina önskemål och ha den i din hand inom en timme.

- Företag kommer inte behöva stora fabriker. Det kommer räcka med väldigt små produktionsenheter och produktionen behöver inte läggas i Kina. Du kan producera mycket närmare marknaden och transportkostnaderna blir mycket lägre. Det här är kineserna medvetna om och styr därför om hela sin ekonomi.

Betydelsen och konsekvenserna av internet genomslag under 2000-taltet går inte att underskatta. Samtidigt ligger en stor risk i hur nätets utvecklats på senare år.

- Internet kommer stagnera på grund av alla hackers och kriminalitet. Idag sitter tusentals 16-17-åringar och har redan börjat härja. Bankerna berättar att unga hackers via så kallade Viagra-mail släpper in en mask i din dator och söker upp vad du elektroniskt shoppat och tar över dina kontouppgifter. Shell berättade att de dagligen är utsatta för attacker från statligt anställda kinesiska hackers. Å andra sidan gör amerikanska myndigheter liknande saker. Och tror du att Google, om de varit ett kinesiskt eller iranskt företag, fått tillåtelse att fotografera alla gator? Jag tror inte det.

Adjiedj Bakas är kluven till ett företag som Googles framfart inte minst när det gäller hur tjänsterna utformas. Fördelen är att vi som konsumenter kan få skräddarsydda erbjudanden baserat på våra intressen och tidigare inköpsmönster. Nackdelen är att informationen vi får matad till oss blir styrd och likriktad.

- Vad jag motsätter mig mot Google och hela internetindustrin är att den inte längre förenar oss människor utan definierar oss. Idag har vi inte ett internet utan miljarder olika internet. Om du söker på miljö och du har besökt vänstervridna webbsidor senaste åren kommer du få helt andra länkar än mig som besökt högerorienterade sidor. Vi får helt olika information, och det gör människor fanatiska eftersom de hela tiden pumpas med samma information.

- Jag var på besök hos Google och framförde den här kritiken. De svarade med att till och med tidningarna vill ha det så här. Då blir det farligt om vi får olika nyheter i tidningarna eftersom folk tror att deras åsikter är rätt eftersom det står i tidningen. Google säger också att de vill ge folk den skräddarsydda information de vill ha. Men ibland kanske det inte är bra att inte ge folk vad de vill ha för det gör oss snäva och begränsade i vårt tänkande. Det kommer bli en stor diskussion om det här närmaste tio åren om att internet inte längre är lika öppet som det var i början.

Google har haft godhet inskriven i företagsmissionen. På frågan vad som kommer att känneteckna goda företag handlar det i grund om botten om att på ett etiskt sätt erbjuda produkter och tjänster som människor vill ha och har nytta av. Det etiska förhållningssättet kommer även kräva öppenhet och transparens. Bakas drar en parallell med handelsmännen som verkade i samband med Hollands guldålder på 1600-talet.

- Då fanns ett begrepp; ”The Wise Merchant”, som avsåg handelsmän som tjänade mycket pengar men som också visste när det var tillräckligt till skillnad mot dagens giriga handelsmän. Det goda företaget är som en Wise Merchant och vet att det måste tjäna pengar, men vet också att det behöver ge iväg en del till välgörande ändamål och fattiga. Det måste också vara ständigt innovativa och anpassa sig för att inte dö ut.

Under 2000-talet har företag i sin strävan efter att gör gott slagit in på den gröna vägen. Miljövågen liknas i boken med en religion som fångar mer eller mindre fanatiska anhängare. Förklaringen ges i att innan de stora världsreligionerna fick fäste hos människor låg det gudomliga i naturen.

- Innan vi var kristna var vi alla gröna. Vi bad till träden, planeterna och solen. Det som händer nu är återkomsten av religion som det var före kristendomen, före islam, före hinduismen och före judendomen, säger Bakas.

- Jag träffade kemiföretaget DSM som på många sätt övergått till att bli gröna i sin verksamhet och producerar grön energi. Tillsammans med styrelsen hade vi en diskussion om trender och återkomsten om religion var en av trenderna som ägnades mest tid åt. De förklarade att: ”Vi ser att trenden kommer, vi känner oss inte bekväma med den, och vet inte hur vi ska hantera mer än att den behöver vara på agendan”. De såg det ske sina hem, att deras fruar var intresserade av olika former av andlighet och hur deras barn ställde etiska frågor om hur de drev sina företag.

Inom rymdindustrin talas det om att astronauter åker upp som ateister och kommer tillbaka till jorden som religiösa efter att fått uppleva jorden från rymden. Bakas ser hur en religiös åskådning sprider sig inom vad som kan tyckas två oväntade branscher som annars är kända för en image av rationalitet och sifferexercis.

- Människor speciellt inom den teknologiska och finansiella sektorn har börjat bli religiösa. Förmodligen för att de har sett vad människan är kapabel till och att människan har blivit likt gudar. Det kommer sprida sig in i andra branscher. För om läkemedelsindustrin kan ta fram helt nya kroppsdelar till din kropp, då dör du inte utan kan bli hur gammal som helst. Då är det inte längre gud som bestämmer hur gamla vi ska bli utan vi själva . Vi blir gud, frågan är om vi själva vill bli det och det reser en mängd etiska frågor när allt är möjligt.

I takt med att krisen väntas stöpa om samhället, företag och individer banar det väg för ett nytt ledarskap. Det är en annan megatrend som lyfts upp och som bland annat omfattar ett mer religiöst och andligt ledarskap, vilket i sin tur banar iväg för ökad jämställdhet när kvinnorna flyttar fram positionerna.

- Morgondagens ledare, både inom finansbranschen och andra branscher, kommer vara mer influerade av religion och andlighet. Kvinnor är mer mottagliga för det medan vi män vill mer att världen ska fortsätta som den är, vi vill göra affärer, är i behov av pengar och materialism. Kvinnor kommer bli ledare och få mer inflytande under den kommande perioden, avslutar Bakas med tvärsäker min. Precis som trendspanare brukar.

Continue Reading

Finansmarknadens monokultur gör den sårbar

Rörelsen Occupy Wallstreet saknar tydlig ledare och definierbart mål. Ändå har den ett budskap som givit resonans och som bland annat handlar om kontrasten mellan de vanliga arbetare som har svårt att klara vardagen, de 99 procenten, och de som allt har, den sista procenten.

Till skillnad från de 99 procenten tycks den sista procenten främst ha två saker: välstånd och i slutändan makt. En ny studie från Schweiz visar att ett att endast ett litet nätverk av företag, mindre än 1%, kontrollerar en mycket stor andel av världens resurser, ca 40%. De företag som befinner sig nätverkets kärna och därmed indirekt eller direkt kontrollerar en stor del av världens resurser hittar man just banker. De senaste 20 åren har det dessutom skett en konsolideringen där banker blivit allt större.

I och med att dessa aktörer är tätt knutna till varandra har en kris in en del möjlighet att fortplanta sig igenom stora delar av systemet. Något som med all tydlighet gjorde sig gällande under 2008 års finansiella krasch. Man skulle kunna se det som ett ekosystem där med endast ett fåtal giganter. En monokultur istället för ett ekosystem med ett myller av aktörer där hänsyn tas till de lokala intressenterna och de behov som finns där, lite som plantager för att utvinna palmolja eller för den del, svenska produktionsskogar. Det säger sig självt – i monokulturer sprids virusangrepp och sjukdomar snabbare än i multikulturer och det gör den mer sårbar. Ett välkänt faktum är också att stormskador blir större i skogar som bara består av tall eller gran i jämförelse med blandskog. Detsamma verkar gälla även på finansmarknaden.

Det finns ytterligare två omständigheter som är värda att beakta när det gäller det välstånd den sista procenten har tillgång till. Till skillnad från för hundra år sedan är det på ett sätt lättare att skapa välstånd idag. Det vill säga om man redan har de ekonomiska eller kunskapsmässiga resurserna att göra det. De teknologiska hjälpmedel som finns idag kan ge en oerhörd hävstång. Ett exempel är Google som förbrukar en promille av den energi internet förbrukar ändå står för drygt 6% av trafiken på internet.

I kombination med den nyss beskrivna hävstångseffekten, att alla inte har tillgång till att genomföra den samt att vi trots allt bor på en ändlig planet ställer frågan om vikten av ekonomisk jämlikhet på sin spets.

Låt Occupy Wallstreet vara ett uppvaknande. Allt fler ropar efter att företag på allvar ska leva upp till sitt samhälleliga ansvarstagande. Vill vi leva i en värld där stabilitet snarare än social och ekonomisk instabilitet råder är det dags att företag också tar ekonomisk jämlikhet på allvar i sitt CSR-arbete. Målet bör vara en enhet där 100% ses som delaktiga i kontrast till den diktomin 99%/1% människor ger uttryck för idag. Ett steg i rätt riktning mot ett såndant samhälle anser jag vara Petra Wahlströms analys i CSR i Praktiken häromdagen, angående skatter som nyckeltal för ett samhälleligt ansvarstagande.

Continue Reading

Googles energianvändning – en fjärdedels kärnkraftsreaktor

Den genomsnittlige användaren av Google använder varje månad endast energi som motsvarar en 60 watts glödlampa som står på i tre timmar. Men räknar man på alla användare blir det genast i det närmaste astronomiska siffror.

Googles datacenter runt om i världen använder enligt bolaget uppemot 260 miljoner watt, vilket motsvarar en fjärdedels kärnkraftsreaktor.  Även om siffrorna som anges är gigantiska menar Google att det gör en bra sak för miljön då människor använder mindre energi tack vare de enorma datacenter som byggts upp och i vilka företaget försöker att vara så grönt som möjligt.

CSR i Praktiken har sedan tidigare uppmärksammat Googles initiativ på avkylning av datacenter med havsvatten i Finland. För datacenter av den storleken som i Fredrikshamn i Finland kan det innebära tiotals miljoner i besparingar varje år vilket gör att Google med stor sannolikhet sparat in kostnaden för pappersbruket på relativt kort tid. Och dessutom gör företaget en god sak för miljön när det tar tillvara nedkylningsmöjligheter från havet.

Google har räknat på att företagets totala koldioxidutsläpp under 2010 var strax under 1,5 miljoner ton men tack vare att Google numera köper el från vindkraftverk så var 25 procent av all energi som användes i fjol förnybar. Och i år räknar man med att siffran är 30 procent.

Google publicerar troligtvis siffrorna för att konkurrensen inom branschen vad gäller energianvändning ska bli bättre, spår Dennis Symanski, projektledare på den ideella organisationen Electric Power Institute.

– Alla företag vill träda fram och proklamera att just de har de mest energisnåla datacentren.

Continue Reading