Företagsansvarig till Volontärbyrån
.
.
En av Europas främsta mötesplatser för samhällsentreprenörer och investerare arrangerades i Sverige i förra veckan. Med de senaste veckornas debatt om huruvida det är för lätt för dem att få pengar, färskt i minnet åkte vår chefredaktör till Malmö för att försöka skaffa sig en uppfattning om verkligheten bakom hypen.
Har de anrika brittiska universiteten någonting att bidra med i de stora hållbarhetsfrågorna? En titt bakom universitetsmurarna i Cambridge visar att kurser i keltiska språk och viktoriansk historia har fått sällskap med mer samtida ämnen. Snart tar den första kullen masterstudenter i hållbart ledarskap sin examen. CSR i praktiken fick en unik möjlighet att delta på en föreläsning och efterföljande mingel.
Företagen har ett ansvar för hur deras verksamhet påverkar mänskliga rättigheter, men det är staterna som ska driva dessa frågor framåt. Det sade CSR-diplomaten Lisa Emelia Svensson på Veckans Affärers och CSR i Praktikens frukost på tisdagen.
Det finns flera program för att under lång tid hjälpa samhällsentreprenörer förfina sina affärsidéer, fila på sina presentationskunskaper och finansiera deras första stapplande steg. Men det finns bara ett program som under åtta intensiva veckor drillar åtta personer från en idé om att lösa samhällsproblem till lönsam affärsidé; Outreach i regi av SE Forum. Under åtta veckor följer vi deras kamp i vår nya serie – Bootcamp – och får se vilka stödstrukturer de egentligen behöver och vilka de klarar sig utan.
I detta temanummer tittar vi närmare på de stödstrukturer som samhällsentreprenörer behöver för att lyckas gå från idé till riktigt företag. Är det verkligen finansiellt stöd de behöver eller är det viktigare att de får hjälp att bli affärsmässiga?
Inom loppet av 13 månader uppdaterade en rad viktiga internationella organ sina riktlinjer och sina definitioner om vad CSR innebär. Nu företagen inte längre fokusera på riskminimering, men möjlighetsmaximering skriver Swedwatch Viveka Risberg. Håller du med eller har du en annan åsikt? Dela med dig av ditt perspektiv i kommentarsfältet.
I en uppmärksammad artikel i Dagens Industri hävdar en forskare vid Lunds Universitet att finansanalytikerna inte bryr sig om storbolagens samhällsansvar. Det är att dra lite för snabba slutsatser på löst underlag, konstaterar Anita Lindberg på konsultbyrån Hallvarsson & Halvarsson och pekar på 30 000 miljarder bevis på motsatsen. Håller du med eller har du en hel annan åsikt? Dela med dig av din åsikt efter artikeln.
Det är inte rimligt att tro att företag kommer att ta tag i samhällsproblem som inte ligger i deras intresse – ansvaret vilar främst på staten i de länder där problemen uppstår, skriver David Rönnegard i en replik till den kritik hans artikel fick förra veckan och låter förstå att hans syn är präglad av både politisk filosofi och företagsekonomi.
Det saknas inte CSR-konferenser som garanterar nya tankar och mycket nätverkande men vi är många som kan intyga att de som håller vad de lovar är färre. Vi besökte en konferens i Malmö som skiljer sig från många andra.
Trots att en majoritet av europeiska har hållbarhetsavdelningar på sina webbsidor är målgruppen en minoritet av befolkningen. Det är synd, menar Borglund, som vill se fler exempel på företag som använder sin samhällsnytta i sin kommunikation.
När vi i förra veckan startade CSR i Praktikens satsning på att sammanfatta intressant forskning valde vi att inleda med att sammanfatta David Rönnegards artikel ”Lönsamt ansvarstagande: Företagens sociala ansvar och strategier för win-win CSR”. Slutsatserna i att lyfta fram Rönnegards artikel har ifrågasatts vi har därför gått igenom materialet ännu en gång och måste tyvärr konstatera att vi inte gjort materialet rättvisa.
Att lyfta fram forskning är bra, men valet att lyfta fram forskning som baseras på föråldrade slutsatser gör Niclas Ihrén besviken på CSR i Praktiken och går igenom några mycket besvärande problem med Insead-forskaren David Rönnegards artikel om CSR. Samtidigt är det ett intressant bevis på hur snabbt synen på CSR förändrats.
Europeiska företag slår sig ofta på bröstet för det arbete som de gör utomlands när det gäller att motverka korruption och ekobrott. På hemmaplan är dock arbetet inte lika aktivt.
Trots att korruption påverkar många svenska företag väljer många en ”pragmatisk” inställning. Man tittar åt andra hållet eller tar in agenter som får ”arvoden” för att se till att affärer går i lås, att tillstånd utfärdas, att kontrakt uppfylls, att uppförandekodblanketter fylls i och låtsas som om det är en del av den lokala kulturen. Det är dags att vakna upp och tackla problemen på allvar, innan de hotar hela hållbarhetsarbetet, skriver Parul Sharma.