Så gott som alla organisationer skickar brev till nya och gamla donatorer som ett sätt att samla in nya medel. Att det inte funkar bättre än det gör kan bero på att budskapen är alltför deprimerande och trista, menar vår chefredaktör och pekar på en sockersaltlösning.
Trots att en majoritet av europeiska har hållbarhetsavdelningar på sina webbsidor är målgruppen en minoritet av befolkningen. Det är synd, menar Borglund, som vill se fler exempel på företag som använder sin samhällsnytta i sin kommunikation.
Kritiken mot luftiga hållbarhetsrapporter är i stort sätt befogad. Istället för att handla om hur väl företag lever upp till ett ramverk måste rapporterna utgå från den egna verksamheten och sätta de egna resultaten i relation till andra aktörer.
En twitterkampanj med syftet att få fler att prata om sina positiva upplevelser på snabbmatskedjan tog en oväntad vändning när hastaggen också började användas av de som inte haft så positiva upplevelser. Vår krönikör Jonathan Sundqvist summerar de lärdomar andra företag kan dra av händelserna.
Precis som för hållbarhetsarbete karaktäriseras sociala medier av öppenhet, dialog och innovation. Det innebär att företag måste våga släppa kontrollen internt och agera trots att man inte har alla svar tillhands. Med rätt grepp kan sociala medier lyfta hållbarhetsarbetet och i slutändan bidra till det finansiella resultatet. Det var budskapet på en workshop om social medier och hållbarhet i London dit vi skickade vår korrespondent.
I de svenska storföretagens hållbarhetsrapporter lyser skatterna med sin frånvaro. Skatt som nyckeltal är en synnerligen enkel mätbar siffra som på ett tydligt sätt visar vilka resurser företag bidrar med till det samhälle där de verkar. Som den barnomsorg som tar hand om medarbetarnas barn när de är jobbar och den infrastruktur – legalt och fysisk som företagen är beroende av för att kunna bedriva sin verksamhet på ett lönsamt sätt, konstaterar vår krönikör Petra Wahlström.
Fortfarande struntar många svenska storföretag i hållbarhetsrapportering. Är det verkligen så krångligt? Vi bad Sandvik och Sveaskog om tipsen för att komma igång.
Vad är det som får företag att börja rapportera sina hållbarhetsresultat? CSR i Praktiken ställde frågan till två experter i Stockholm och Oslo.
I en värld av större osäkerhet där investerare tar större risker för att uppnå sina avkastningskrav kan beaktandet av miljömässiga och samhälleliga nyckeltal bidra med att minska riskerna med så mycket som 40 procent. Det visar en ny studie.
Precis som för hållbarhetsarbete karaktäriseras sociala medier av öppenhet, dialog och innovation. Det innebär att företag måste våga släppa kontrollen internt och agera trots att man inte har alla svar tillhands. Med rätt grepp kan sociala medier lyfta hållbarhetsarbetet och i slutändan bidra till det finansiella resultatet. Det var budskapet på en workshop om social medier och hållbarhet i London dit vi skickade vår korrespondent.
I de svenska storföretagens hållbarhetsrapporter lyser skatterna med sin frånvaro. Skatt som nyckeltal är en synnerligen enkel mätbar siffra som på ett tydligt sätt visar vilka resurser företag bidrar med till det samhälle där de verkar. Som den barnomsorg som tar hand om medarbetarnas barn när de är jobbar och den infrastruktur – legalt och fysisk som företagen är beroende av för att kunna bedriva sin verksamhet på ett lönsamt sätt, konstaterar vår krönikör Petra Wahlström.
Sveriges största affärstidning med fokus på hållbarhet och lönsamhet
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Per Grankvist Publisher: Pontus Schultz
CSR i Praktiken ges ut av Bonnier Tidskrifter AB. Medlem i Sveriges Tidskrifter. © Copyright CSR i Praktiken.se. ISSN 2000-1355
