I början av hösten arrangerade stiftelsen GoodCause Sveriges första seminarium om Impact Investment, dit många stora svenska filantroper var inbjudna. I december introducerade Entreprenörskapsforum Filantropiskt forum och arrangerade ett seminarium med Zoltan Acs, professor vid George Mason University i USA. Zoltan Acs publicerar inom kort sin nya bok The Philantropist Hero: Completing the Circle of Prosperity. som visar hur tidiga amerikanska entreprenörer skänkte bort sin förmögenhet som en motvikt mot klassamhället med ärvda privilegier och belyser vikten av en tradition av lika möjligheter, inte lika utfall.

Samtidigt som Sverige på allvar börjar få upp ögonen för filantropi har utvecklingen av Impact Investment, en ny form av investering, parallellt växt fram. Impact Investment handlar om att investera i sociala företag vars målsättning går utöver ekonomisk vinst. Till skillnad från traditionell filantropi – som brukar definieras som allmännyttig verksamhet som utan genkrav stöder institutioner och projekt inom kultur, utbildning, forskning och hälsa – innebär Impact investment genkrav. Allt fler menar att givande utan genkrav inte är vad som behövs för samhällsutveckling och vänder sig nu istället till Impact Investment. Inte minst har flera svenska entreprenörer har anslutit sig till denna krets.

Inom ramen för Impact Investment ställer investeraren krav på mer än bara en avkastning på den ekonomiska investeringen – här vill investeraren se en social avkastning i form av samhällsutveckling inom exempelvis hälsa, miljö, ekonomi, utbildning eller liknande. Denna avkastning benämns i internationella termer som Social Return on Investment, SROI. Ett exempel på SROI finner vi i en artikel skriven om det svenska företaget Solvatten. Studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet har mätt Solvattens inverkan på alla intressenter och uppvisat ett värde utöver det monetära värdet – ett värde som inkluderar sparad tid och energi, sociala kontakter och hälsoförbättringar. I Solvattens fall var SROI-värdet ovanligt högt, vilket såklart är positivt för de som investerat i företaget. SROI introducerades i Sverige genom SERUS, som inriktar sig på att mäta hur projekt och verksamheter skapar förändring socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Impact Investment förefaller ha flera fördelar i jämförelse med renodlad filantropisk välgörenhet, vilket andra europeiska länder upptäckt. I Storbritannien och Holland, har man redan skapat nätverk och system för att utveckla och sprida Impact Investment. Just nu ser vi hur intresset i Sverige börjar växa för Impact Investment.

I höstas besökte Kevin Jones från Social Capital Markets och Good Capital Sverige tillsammans med ett par andra investerarnätverk, Toniic Europe och K.L Felicitas[16]. I Göteborg, Malmö och Stockholm arrangerades möten med svenska intressenter som ville veta mer om Impact Investment och för de som redan var bekanta med fenomenet. Mötena var samtidigt en upptakt inför SOCAP Europe – Designing the Future, som kommer äga rum i Malmö i maj i år

Bengt Ågerup, Niklas Zennström, Percy Barnevik – kalla dem filantroper om du vill, men jag hävdar att de är Impact Investors. Den verksamhet de bedriver skiljer sig från den traditionella filantropin, och kan närmast beskrivas som en blandning av filantropi och riskkapitalism. De är rika entreprenörer som vill investera sina miljoner i företag som ger monetär såväl som samhällsnyttig avkastning. Sociala företag helt enkelt, företag vars primära mål inte är att ge avkastning till aktieägare eller en ensam VD, utan att lösa ett samhällsproblem där avkastningen går helt eller delvis tillbaka in i företaget.

Det är uppenbart att vare sig staten eller den ideella sektorn kan lösa alla de behov och utmaningar som samhället står inför idag. Bistånd, stiftelser, volontärbyråer och enskilda donationer – alla behövs. Men en ny kraft växer fram genom att näringslivet tagit ett steg bortom CSR. Allt fler befintliga och nya företag ägnar sig åt företagande som intresserar denna nya typ av investerare. Det är nu alltså bara en tidsfråga innan Impact Investment blir den nya svenska filantropin.

Nyligen recenserade Stanford Social Innovation Review Olivier Zunz’s bok Philanthropy in America: A History, som tydligt framhåller den nya riktningen filantropin har tagit de senaste åren. Här omnämns dessutom Rockefeller Philanthropy Advisors, som redan 2009 publicerade en guide för Impact Investing, som understryker att det inte alls handlar om välgörenhet utan om att skapa samhällsförändring och monetär avkastning.

Kanske bör vi lämna gammalmodiga begrepp som filantropi bakom oss när vi talar om att investera i företag med fokus på samhällsutveckling likväl som monetär avkastning. Kalla det för vad det är, en investering i att lösa de utmaningar världen står inför idag, en investering i samhällsutveckling – Impact Investment helt enkelt.

Bussarna som sätts in i trafik nu är fungerande prototyper som kommer att utvärderas löpande. Målet är att de nya bussarna ska ersätta de dieselslukande bussikoner som kommit att förknippas med London.

Förutom miljöhänsyn har man också tagit samhällsekonomiska hänsyn i produktionen av den nya bussen. Sammansättningen sker i Nordirland och i valet av underleverantörer har man prioriterat brittiska företag som ett sätt att stimulera efterfrågan och skapa jobb i lågkonjunkturen.

Den tekniska utvecklingen har medfört att gränserna mellan jobb och fritid är minst sagt flytande, vilket oftast gynnar arbetsgivaren när plikttrogna anställda kollar mejl och svarar i telefon utanför arbetstid. Det blir lätt en dålig ovana att kolla mejlen så fort ikonen på hemskärmen visar att man fått nya meddelanden. Det beroende många känner av att se vem som vill dem något när den röda lampan på BlackBerryn blinkar har givit prylen öknamnet Crackberry. Men trots att många har dåligt samvete för att de kollar mejlen (kvinnor mer än män) har de svårt att sluta vilket rubbar balansen mellan arbete och avkoppling än mer.

Ett tecken på hur vanligt detta blivit är Deutche Telecoms nya policy för smarta telefoner som innebär att anställda inte behöver svara i telefon eller på mejl när de är lediga och att chefer inte kan förvänta dem att läsa mejl på sin fritid. Det behövs med andra ord en policy för att reglera något som borde vara självklart – att man inte behöver jobba när man är ledig!

Den maximala arbetstiden är dessutom redan reglerad i företagens uppförandekod, en kod som man dock oftare förknippar gäller underleverantörer i Asien snarare montörer i europeiska bilfabriker.

Att jobbet kan nå oss även när vi är lediga bidrar också till att det är vanligare att man resonerar att tid är mer värt än pengar. Förra året stämde en polisman i Chicago staden för utebliven timlön när han svarat på mejl på fritiden men inte fått ersättning för det.

På lite drygt ett decennium har vi gått från att kunna lämna jobbet på jobbet till att bära med oss det i fickan. När effekterna av det blir uppenbara kanske det är fler som börjar reflektera över hur samma teknik också ska kunna skräddarsys för att säkerställa att vi är helt avkopplade när vi inte jobbar.

Alla insatser inom svenskt bistånd genomsyras av ett rättighetsperspektiv och det betyder i allra högsta grad att barnens röst och rätt ska tas tillvara. Vi på Sida har också under många år stött Ecpat i deras kommunikationsarbete i Sverige.

Svenska företag är duktiga på PR och behöver inte vår hjälp. Däremot samarbetar vi med både svenska och utländska företag för att stärka och spetsa deras CSR-arbete och hitta andra samarbetsformer för att minska fattigdom. Detta gemensamma arbete går ut på att finna sätt att tillsammans bidra till att rättigheter tillgodoses och att involvera människor i våra samarbetsländer.

Idag innefattar FN:s Global Compact-initiativ även barnrättigheter. Det är ett stort framsteg – där Sidastödda organisationer som UNICEF och svenska Rädda Barnen spelat en viktig roll.

Vi förbereder beslut om stöd till fler insatser som ska främja att företag tar ansvar för barns rättigheter. Vi är varken uttråkade eller trötta kring denna fråga. Den finns i allra högsta grad på vår agenda för nya samarbeten inom CSR och Business for Development, men vi tackar för att Parul Sharma och andra ser till att vi är på tårna.

Joachim Beijmo
kommunikationschef på Sida

Replik: Både staten och företagen måste göra mer

Ett skäl för Apple att hålla information om sina leverantörer för sig själv har varit det faktum att Apple är mycket djupare inblandad i sin leverantörskedja än många av sina konkurrenter. Som BusinessWeek konstaterade i december är Apples förmåga att producera produkter en lika stor (som ofta förbisedd) förklaring till företagets framgångar som deras förmåga att formge produkterna. Det finns det nästan inga gränser för hur mycket pengar företaget är villig att spendera när det gäller att säkerställa att produktionen löper smidigt och att distributionen sker sömfritt. Att avslöja för mycket om vilka dessa partners är skulle därmed innebär att andra företag skulle kunna få fördelar av att använda sig av samma leverantörer.

Men argumentet är allt mindre värt. Alla ”vet” att Foxconn är en av Apples viktigaste samarbetspartners och många är också medvetna om de hårda arbetsförhållanden som präglar fabrikerna där iPads, iPhones och iPods sätts samman.

För två veckor sedan släppte Apple oväntat listor där en majoritet av deras leverantörer ingår tillsammans med sammanfattningar av vilka problem man har i leverantörskedjan. Det är ett lappkast i jämförelse med den hållning företaget haft tidigare. Det är också ett tecken på att den misstänksamhetskultur som präglat Apple i decennier är långsamt på väg att förändras och anpassas till en värld där bristen på transparens som börjat väga tyngre än de fördelar den ger.

Enligt en Apple-anställd som CSR i Praktiken talat med (och som vill förbli anonym) drillas dock fortfarande nyanställda chefer i hur man är sparsam med information till anställda och hur man upptäcker läckor och företagets talespersoner är fortfarande inte tillgängliga för att kommentera något som inte rör nya produkter. Även om Twitter är integrerat i mjukvaran på de senaste uppdateringarna av OSX och iOS är det svårt att hitta  anställda som nämner Apple i sina Twitterpresentationer.

Den nya strategin ska ses i ljuset av två saker. Det ena är att bolagets VD Tim Cook vann Steve Jobs förtroende efter att ha ansvarat för att bygga upp Apples djupa kunskap inom inköp, produktion och logistik och att den bakgrunden kan göra att han inte ser offentliggörandet av listorna som något förenat med risk. Det andra är att kurskorrigeringen är framtvingad av allt högre krav på transparens. Skandalerna på Foxconn har gjort att röster för att bojkotta produkterna höjts, senast i New York Times.

En baksida av att Apples produkter står i en klass för sig är att det också gör att många konsumenter är mer än villiga att blunda för de produktionsförhållanden som de tillverkats under. Därmed inte sagt att konkurrenterna är bättre. Nokia nämner inget om detta i kommunikationen kring nya Lumia 800, vilket också är ett tecken på att CSR inte är något som vi konsumenter bryr oss om när vi väljer telefon.

När det gäller datorer är Apple långt ifrån först, men på telefonsidan är man ganska tidigt ute. Men med tanke på att de flesta telefontillverkare tittar på Apple i ett försök att kopiera deras framgångar kan Apples beslut förhoppningsvis leda till att fler följer efter och kopierar även detta drag.

I typisk brittisk anda inledde Charles Leadbeater, en auktoritet inom innovation och företagande, med ett filosofiskt resonemang. Den darwinistiska synen på människan, och därmed samhället, som självisk och konkurrensstyrd är förlegad, menade han. Tecken på det är vetenskapens nyvunna intresse för människans kooperativa natur och företagens beroende av öppen innovation. Dessutom blir materiellt värde allt tuffare att generera och är samtidigt mindre attraktivt för (morgon)dagens konsumeter. Eftersom kooperativet bygger på principer om delat ansvar, gemensamma intressen och inte minst samarbete, konstaterade Leadbeater att företagsformen ligger i tiden. Han sammanfattade därmed essensen i debatten.

Tankarna backas upp av statistik som visar att kooperativen ökade sin samlade omsättning med 4,4 procent 2010, att jämföra med 1,3 procent för den brittiska ekonomin som helhet. En trend som syns på flera håll i världen, enligt siffror från Co-ops UK. I Sverige växer till exempel kooperativen (ekonomiska föreningar som är den vanligaste kooperativa företagsformen) dubbelt så fort som aktiebolag och enskilda firmor, och bryter ny mark i branscher som vindkraft och IT .

Men för att få ordentligt genomslag måste kooperativet ut i rampljuset. Enligt Pauline Green, ordförande i International Co-operative Alliace , är FN:s ambition under 2012 att uppmärksamma företagsformen som ett alternativt sätt att göra affärer. Hon påpekar samtidigt att det aldrig kommer att finnas kooperativa ”multisar” som Nike eller Walmart. Styrka ligger istället i möjligheten att binda samman många små aktörer som i sin tur kan samarbeta med stora, som asiatiska risodlare med internationella livsmedelsbolag.

När FN planerade för året hade de förmodligen inte räknat med den ekonomiska nedgången, men timingen är ”lyckad” eftersom den kooperativa strukturen passar särskilt bra i tuffa tider. Det menar Ed Mayo, generalsekreterare på Co-ops UK. Fokus på medlemmarna innebär att nytta värderas högre än profit, samtidigt som fler människor får ta del av vinsten. En annan fördel är att den ”lilla” människan i form av småbarnsmamman från förorten, kan påverka med annat än plånboken och till och med sitta i styrelsen. Det händer knappast på ett vanligt storföretag, menar han.

Moderatorns argument att ”tuffa tider gör oss mer egoistiska, snarare än samarbetsvilliga”, får inte fäste i panelen. Inte heller resonemanget om relationen, snarare än motsättningen, mellan konkurrens och samarbete. Framgångsrika företag, vare sig de är kooperativa eller inte, kännetecknas ofta av en samarbetskultur och marknadens konkurrensregler gäller ju för alla.

Få i publiken tvivlar på att samverkan och delat ägandeskap ligger i tiden. Företag kan tjäna på att verka i en mer kooperativ anda, oberoende av vilken företagsform de tillhör. Som Leadbeater lyfter fram har bilföretag börjat experimentera med affärsmodeller för andelsägande och uthyrning. Andra exempel är operativsystemet LINUX, som uppstod i samarbete baserat på gemensamma behov, och filmstudion Pixar. När det gemensammas bästa står för ögonen har kooperativen möjligheten att utveckla kapitalismen.

- Innovation är i grunden en kollaborativ aktivitet. Titta på Pixar, kreativa människor som förenas kring en gemensam sak, och det är så företag kommer att fungera de kommande årtiondena, avslutar Leadbeater.

Även om internet inte styrs av nationella lagar får de stor effekt med tanke på att så många av nätets stora spelare lyder under amerikansk lag. Såväl Google, Facebook och Twitter har protesterat mot lagförslaget och häromdagen lovade president Obama att lägga sitt veto mot lagen vilket i praktiken innebär att faran är över.

Dagens protest bör därmed ses som ett sätt från företagen att markera mot amerikanska politiker att tänka lite längre än nationella angelägenheter och inte låta sig förledas av lobbygrupper på Capitol Hill. Om Google, Facebook och Twitter på allvar hade känt sig hotade, ja då hade de naturligtvis också blockerat sina sajter under en dag för att demonstrera hur det skulle vara att kommunicera utan deras tjänster. Det är ett scenario som journalisten Graeme McMillan på Time skrivit om och som samtidigt väcker frågor om yttrandefrihet på ett annat sätt. Hur fria att yttra vårt ord är vi egentligen, om vi är så beroende av några få företag för att göra det på det sätt vi vill?

• De påverkar företagens hållbarhetsarbete mest under 2011.
  Vår årliga sammanställning med 100 personer vi förutspår kommer att påverka näringslivet mest i hållbarhetsfrågan toppar som vanligt listan över mest lästa artiklar. Förutom att lista rådgivare, offentlig sektor och civilsektorns mesta påverkare på separata listor, började vi med att också skriva ut påverkarnas twitternamn.
• De tio viktigaste samhällsproblemen just nu – som företagen kan lösa
  I Almedalen presenterade CSR i Praktiken tillsammans med Veckans Affärer en lista med tjugofem aktuella samhällsproblem där företagen kan spela en stor roll, med fokus på sociala frågor. Efter en omröstning listade vi de tio frågor som läsarna läsarna tyckte var mest angelägna idag.
• Så kan ideella organisationer använda sociala medier
  Alla pratar om ”sociala medier” som en slags mirakelkur för ideella organisationer. Vikande medlemstal, minskad insamling av pengar och en åldrande volontärkår och – allt verkar kunna kureras med en stor sked ”sociala medier” varje arbetsdag. Vi tipsade om en bok som ger insikter i hur ideella organisationer kan använda de nya kanalerna för att tjäna deras syften.
• Alla vill ha samhällsentreprenörer men få vill betala
  Alla vill se flera samhällsentreprenörer, men ingen vill betala. Alla vill främja en hållbar utveckling genom att stödja nya former av hållbart entreprenörskap, men affärsplanen ska se ut som den gjort de senaste hundra åren. Nä, det går inte riktigt ihop. CSR i Praktiken rapporterar från en diskussion i Malmö som handlade om förutsättningar för samhällsentreprenörskap.
• Debatt: Tjänstefel av media ignorera hel sektor
  Vad är det som omsätter 150 miljarder kronor om året, anställer en kvarts miljon människor och engagerar varannan svensk? Kanske IKEA? Nej, det rätta svaret är sällan något du läser om i media. Det är hög tid för journalister och redaktioner att påbörja en bevakning värd namnet, skrev Hanna Hallin, chef för tankesmedjan Sektor3 i en uppmärksammad debattartikel.
• Tjugofem samhällsproblem där företagen kan spela en roll
  Under Almedalsveckan släppte vi tillsammans med Veckans Affärer en lista över 25 samhällsproblem som företagen kan lösa och bad läsarna om hjälp att rösta fram de tio viktigaste.
• Här vill hållbarhetsproffsen helst jobba
  För jobbsökande är ett bolags sociala ansvar viktigare än lön och ny chef. Det visar CSR i Praktikens senaste läsarundersökning. Och bland företagen som får tummen upp märks Ikea, H&M och Ica.
• CSR-ansvarig ett yrke med framtiden för sig
  Det satsas stora summor på universitetsutbildningar med inriktning på CSR och allt fler arbetsgivare efterfrågar kunskap om ansvarstagande. Samhällsansvar anses numera kunna bidra till att öka företagens lönsamhet på lång sikt istället för att främst betraktas som en marknadsföringsaktivitet, konstaterade CSR i Praktikens krönikör Petra Wahlström.
• Här är svaren på de viktigaste hållbarhetsfrågorna just nu
  Vilka är egentligen de mest aktuella frågorna när det gäller hållbarhetsrapportering? Efter en konferens i London summerar CSR i Praktikens korrespondent de frågor som flest talar om just nu. Och svaren.
• Debatt: Kortsiktigt ansvarstagande måste kopplas till långsiktigt värdeskapande
  Även om förhållningssättet till ansvarstagande skiljer sig i olika tider och på olika platser i världen är kopplingen till lönsamhet central, menade Peje Emilsson, ordförande i Stockholms Handelskammare i en debattartikel i början av året.