Dagen före Astras Zenecas första kvartalsrapport 2012 berättade företagets vd, David Brennan för styrelsen att han lämnar rodret i Astra Zeneca efter flera tuffa år. Men enligt Dagens Industri har inte läkemedelsjättens motgångar märkts i Brennans lönekuvert. Under de sex år han har varit vd har han skrapat ihop 330 miljoner kronor i samlade ersättningar. Till det kommer flera stora aktieprogram. Samtidigt kan Astras aktieägare konstatera att sedan 2006, då David Brennan tillträdde, har aktien backat med 25 procent.
En annan vd, vars bonusersättningar har uppmärksammats vid ett flertal tillfällen är Investors vd Börje Ekholm. SVT Rapport rapporterade i början av 2011 att han vid tillfället för rapporteringen fått 110 miljoner kronor i bonus trots att affärerna visat ett sämre resultat än vad företaget själv hade krävt. Det handlade om affärsområdet Investor Growth Capital som sedan starten gett en avkastning på 13 procent per år – att jämföra med de 20 procent som Investor satt som mål.
Svenska Dagbladet visade dessutom att det handlade om bruttoavkastning. Nettot, det enda som är intressant för aktieägarna, var rimligtvis alltså ännu lägre.
Utöver de enskilda exemplen ovan har Dagens Industri även räknat samman alla ersättningar till vd:arna i de tio största bolagen på Stockholmsbörsen fick 2011.Siffrorna omfattar lön, bonus, förmåner och pension och visar att det blir allt mer ekonomiskt fördelaktigt att vara börs-vd i Sverige. Totalt fick toppcheferna 182 Mkr i olika ersättningar. Det motsvarar 626 industriarbetarlöner. Toppchefernas ersättningar ökade under 2011 med i genomsnitt 10,2 procent. Det är nästan fyra gånger mer än löneökningen för en industriarbetare under samma år!
För aktieägarna var dock inte 2011 ett särskilt roligt år, då Stockholmsbörsen hade en svag utveckling och OMXS30-index (som omfattar de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen) sjönk med 14,5 procent.
Parallellt med rapporterna om höga ersättningar i näringslivet, så har det förekommit flera rapporter om hur politiker beviljar generösa ersättningar till sig själva.
Under den senaste tiden har flera medier rapporterat om att mer än en tredjedel av ex-ledamöterna i riksdagen fortfarande försörjs av skattebetalarna, via den kritiserade inkomstgarantin. Förra året betalade riksdagen ut rekordsumman 63,3 miljoner kronor i fallskärmar till före detta ledamöter. Av 123 riksdagsledamöter som avgick eller inte kandiderade efter valet 2010 hade 37 procent fortfarande inkomstgaranti från riksdagen i april 2012.
Totalt handlar det om 45 tidigare riksdagsledamöter. En av dessa riksdagsledamöter som lever på inkomstgarantin är miljöpartisten Mikael Johansson som efter 12 år i riksdagen lämnade sitt uppdrag. Varje månad får han 37 667 kronor i inkomstgaranti och har rätt till det fram till sin 65-årsdag i mars 2025. En annan politiker som har dragit nytta av sin inkomstgaranti är förre finansministern Pär Nuder. Expressen uppmärksammade för ett par veckor sen allmänheten på att Nuders rådgivningsbolag drog in 14,1 miljoner kronor förra året. Enligt Expressen har han kunnat samla miljonerna på hög i sitt bolag – samtidigt som han fått statsrådspension.
Syftet med garantin är att erbjuda en ekonomisk trygghet för riksdagsledamöter som lämnar sina platser, men systemet har fått hård kritik. Bland annat det faktum att en ledamot kan komma i åtnjutande av inkomstgarantin i upp till 15 år har kritiserats hårt och flera partier i riksdagen vill skärpa regelverket.
I november 2011 beslutade därför riksdagsstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk kommitté som har i uppdrag att se över reglerna för inkomstgarantin för riksdagens ledamöter. Kommittén ska redovisa sina förslag senast den 15 december i år. Statsrådspensionerna skall dock inte ändras.
Förutom i riksdagen har även kommunsektorn system som är väldigt generösa. Ekot rapporterade i september 2011 att under det föregående året hade kommuner och landsting totalt betalat ut mer än 73 miljoner kronor i visstidspensioner till politiker från de flesta partier. En av dem är förra finansborgarrådet Kristina Axén Olin som avgick 2008 vid 45 års ålder.
Med anledning av den hårda kritiken har Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppgett att man gör en översyn av sina rekommendationer. Samtidigt läggs det fram förslag i enskilda kommuner om ändringar i ersättningssystemen som gör de mindre generösa för före detta politiker, vilket man bl.a har gjort i Norrköpings kommun.
Att döma av de upprörda kommentarerna och den skarpa kritik som politikers olika ersättningar möter samtidigt som aktieägare ofta bifaller mångdubbelt högre ersättningsnivåer till olika företagsledningar – i stort sett oavsett hur aktiekursen har utvecklats eller huruvida uppställda mål har uppnåtts eller inte – så verkar det som att medborgarna generellt sett har högre krav på de som har till uppgift att förvalta deras skattepengar än vad aktieägare har på de personer som ska förvalta kapitalet i de bolag som de äger.

Inga kommentar
Visa kommentarer och kommentera själv!