måndag 28 maj, 2012 Ledande på analys och opinion sedan 2006

McDonald’s twitterfiasko innehåller bra lärdomar för andra

  • ?php print $data['texts'][0]; ?>
    Som ett sätt att hantera krisen har McDonalds lanserat en ny hashtag kallad #littlethings som man marknadsför istället.

En twitterkampanj med syftet att få fler att prata om sina positiva upplevelser på snabbmatskedjan tog en oväntad vändning när hastaggen också började användas av de som inte haft så positiva upplevelser. Vår krönikör Jonathan Sundqvist summerar de lärdomar andra företag kan dra av händelserna.

Förra veckan drog McDonalds igång en marknadsföringskampanj på twitter i ett försök att få sina fans att twittra om de positiva erfarenheter de upplevt på McDonalds genom att använda hashtaggen #McDstories. Men det gick inte riktigt som de hade tänkt sig. Snart användes hashtaggen av de som delade med sig av de dåliga erfarenheter de fått hos kedjan.

#McDstories I quit eating mcdonald’s and lost 50 pounds in 6 months. — lukepools (@lukepools) January 26, 2012

Kampanjen blev så misslyckad att McDonalds valde att avsluta den och ersätta den med en ny (se bild ovan). Men av misslyckandet finns det en hel del att lära sig för andra företag som vill engagera sina kunder i sociala media.

För det första, i sociala medier gäller det att vara lyhörd för vad andra tycker och tänker kring ens varumärke. Även om det finns de människor som tycker McDonalds är bra finns det tillräckligt många som tycker illa om det för att det lyckats prägla språket. Jag kommer osökt att tänka på ordet McJobs, tillfälliga och dåligt betalda jobb. Skulle man därtill gjort en analys av de känslouttryck som förekommer på twitter innan kampanjen drogs igång skulle man hittat att det förekom både positiva och negativa känslor kring McDonalds, men att det lutade mest åt negativa känslouttryck.

Bara vetskapen att det förekommer fler negativa känslor kring ens eget varumärke gör det möjligt att istället engagera folk på ett mer konstruktivt sätt, istället för att skapa en utåtriktande kampanj där man uppmuntrar att folk uttrycker precis vad man tycker. Starbucks med deras plattform MyStarbucksIdea är ett lysande exempel på hur man tagit tillvara på kundens behov att uttrycka sig och ge feedback till företaget.

För det andra, när McDonalds skapade #McDstories lämnade de öppet för alla att bidra med sina egna erfarenheter. Därmed lämnade de över agendasättandet till sin publik. På ett sätt visar det ett förtroende till den publik man har och den egna produkten. Att lämna över agendasättandet och låta sin publik medskapa skapar också förtroende när det görs på ett bra sätt. Men det förutsätter att det finns ett grundförtroende till att börja med.

I McDonalds fall hade de antingen kunnat skapat en kampanj där de på ett tydligare sätt satt agendan. Men det hade förmodligen också inneburit att engagemanget inte skulle blivit lika stort i och med att det blir mindre relevant för publiken. Det andra alternativet är att likt Starbucks skulle ta sina kunders åsikter på långt större allvar.

Även om kampanjen var misslyckad i ett kortare perspektiv har McDonalds nu en del konkreta erfarenheter de kan använda som utgångspunkt för att förbättra verksamheten. Om de är kloka försöker de även hitta en plattform för att fortsätta att föra en fortsatt intressentdialog med sina kunder.

Tiden när man helt och hållet ägde sitt varumärke är nämligen över. Framtiden tillhör dem som vågar släppa in andra och skapa varumärket tillsammans.

Dela artikeln

Relaterade artiklar

1 kommentar

Visa kommentarer och kommentera själv!
Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter Dela på Pusha Spara på Delicious

ANNONS

Senaste nyheterna

Bootcamp del 5: Fortfarande fler varför än därför

När man talar om samhällsentreprenörer är en del frågor som ständigt återkommer. Om det där med att ställa frågan varför, att mäta resultat och att förändra världen på arbetstid, funderar Emma Rung.

Petra Wahlström: Är skattebetalare mer rädda om sina pengar än aktieägare?

Det har inte saknats historier om ledare som fått generösa ersättningar i såväl näringslivet som i politiken. Men en genomgång visar att medborgarna generellt sett har högre krav på de som har till uppgift att förvalta deras skattepengar än vad aktieägare har på de personer som ska förvalta kapitalet i de bolag som de äger, konstaterar Petra Wahlström.

Dags för en global moraldiskussion?

I en transparent värld vet alla vem du gör affärer med – och du får stå till svars för det. Oavsett om det är en kinesisk diktatur, krigsherrar i Sudan eller odemokratiska stater. Efter vårens skandaler med bristande företagsetik, med Lundinaffären i centrum, följer en viktig fråga: Vilken moral kan man kräva av företag när det kommer till demokrati och mänskliga rättigheter. Vi bad en präst, en företagsledare och Sveriges nya CSR-ambassadör att ge oss sina perspektiv.

Ledande på analys och opinion sedan 2006