I en av mina krönikor under hösten 2011 påpekade jag att det var svårt att ta bolagens CSR-arbete på allvar om de samtidigt aktivt gjorde allt de kunde för att undvika att betala skatt i Sverige. Kort därefter utbröt en livlig debatt om privata bolag inom välfärdssektorn till följd av de uppmärksammade vårdskandalerna på äldreboenden som drivs i Caremas Cares regi. Denna debatt fick till följd att ägarna, dvs riskkapitalbolagen Triton och KKR, gick ut med en uppmärksammad annons i vilken man förklarade att Carema cares vinst nu kommer att stanna och beskattas i Sverige. Det blev ohållbart för bolaget att enbart fokusera på att göra så stor vinst som möjligt, genom extrem kostnadsjakt och kreativ skatteplaning, utan istället behövde Carema Care bevisa att de är ett bra företag som bidrar positivt till de samhällen där de verkar.

Den debatten har sedan kompletterats av andra diskussioner som pekat på vikten av att vinstintressen kompletteras med andra hänsynstaganden, som hur man tar ansvar för sin personal och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling, både socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

I Harvard Business Reviews förutspår Susan McPherson att den ökade konsumentaktivismen och rörligheten, tillsammans med Occupy-rörelsen, sociala mediers krav på transparens och ansvar samt den globala utarmningen av resurser att tvinga alla företag, stora som små, att göra CSR en prioriterad fråga. Bra affärer kommer att bli normen.

Jag håller med McPherson om att det finns mycket som talar för att det kommer riktas ett större fokus på att företagen tar ansvar och agerar för en positiv och hållbar samhällsutveckling. När Unilever lanserade sin ”Sustainable living plan” i slutet på 2010 så noterade många hur Unilevers vd, Paul Polman valde att formulera sig i dokumentet. Hellre än att fokusera på kostnadsbesparingar för företaget i ett försök att motivera planen till investerare, utfärdade Polman istället en utmaning:

”Unilever har funnits i mer än 100 år. Vi vill finnas kvar i flera hundra år till. Så om du köper denna långsiktiga värdeskapande modell, som är rättvist, som delas, som är hållbar, kom då och investera hos oss. Om du inte köper detta, respekterar jag dig som människa, men sätt inte dina pengar i vårt företag. ”

Det finns forskning som visar att Paul Polman bestämdhet i vikten av att fokusera på Unilevers ansvar för samhällets utveckling samtidigt bidrar till att minska företagets kostnader. I september 2011 publicerade tre forskare en artikel i Journal Of Banking & Finance med titeln ”Does corporate social responsibility affect the cost of capital?”. I studien undersöker de fyra artikelförfattarna effekten av företagens sociala ansvar (CSR) när det gäller kostnaden för eget kapital för ett stort urval av amerikanska företag.

Med hjälp av flera metoder för att uppskatta företagens ex ante kostnader för eget kapital, fann de att företag med högre CSR-poäng hade en billigare finansiering för eget kapital. I synnerhet tydde deras resultat på att investeringar för ökat ansvarstagande för relationen till de anställda, miljöpolicies, och produktstrategier  i hög grad bidrar till att minska företagens kostnader för kapital.

Även i en svensk kontext pågår diskussionen om företagens samhällsansvar. Klas Eklund skrev i en debattartikel i DN i lördags om den västliga kapitalismen inte är hotad som system, men han undrar samtidigt hur ser nästa fas ut?  Eklund menar att om företagen ska förtjäna vårt förtroende i framtiden måste de visa att de är goda samhällsmedborgare. Ett bra företag strävar inte bara efter aktieägarvärde utan gör det också möjligt för de anställda att förkovras och utvecklas; det tar ansvar för sin sociala närmiljö, skapar nya instegsjobb, driver på teknisk utveckling, energieffektivisering och långsiktigt miljöarbete.

Det finns många som tycker att det är okej att företag tjänar pengar och gör vinster. Det finns även många som deltar i debatten – dock inte alla- som tycker att det är lika okej att företag tjänar pengar på att utföra tjänster som bekostas av skattepengar som t.ex. att driva vårdcentraler eller skolor, som det är att Skanska tjänar pengar på att bygga och sedan sköta driften av nya Karolinska Sjukhuset. (Sjukhusets byggkostnad är 14,5 miljarder kronor - i löpande penningvärde under byggåren 2010-2017.)

Däremot ställs det allt tydligare krav på att pengarna skall tjänas på ett ansvarsfullt sätt och att eventuella vinster fördelas och investeras på ett sätt som inte enbart gynnar enskilda aktieägare eller tjänstemän utan samhället som helhet. Det verkar som CSR-frågor – skuldkrisen och den ekonomiska oron i världen till trots – faktiskt kommer att klättra högre upp på politikers och företagens dagordning under 2012.