söndag 12 februari, 2012 Ledande på analys och opinion sedan 2006

Hållbarhetsredovisning blir obligatorisk för indiska börsbolag

Hållbarhetsredovisning är hett. Nu hakar indiska myndigheter på trenden och tvingar de hundra största företagen att skriva ansvarsrapporter. Men så småningom ska det bli obligatoriskt för alla företag, skriver vår krönikör Emma Sjöström.

Den indiska finansinspektionen, Securities and Exchange Board of India, har nyligen beslutat att det ska vara obligatoriskt för landets hundra största börsnoterade bolag att skriva en Business Responsibility Report som en del av årsredovisningen. Ansvarsrapporten ska beskriva hur företaget går tillväga för att nå de mål som näringsdepartementet anslagit i ”The National Voluntary Guidelines on Social, Environmental and Economic Responsibilities of Business”. Så småningom kommer det här att bli obligatoriskt för fler företag än de hundra största.

Det här är bara ett i raden av exempel på asiatiska börser eller myndigheter som nyligen börjat kräva någon form av hållbarhetsrapportering av listade bolag. Tidigare har börserna i Malaysia, Singapore och Hong Kong aviserat liknande krav på transparens.

I en internationell jämförelsestudie från KPMG (som omskrivits tidigare här på CSR i Praktiken) hamnar indiska bolag i en tätposition vad gäller kvalitet på hållbarhetsrapporteringen. Därmed inte sagt att många indiska bolag hållbarhetsrapporterar (20 procent enligt rapporten, som dock är begränsad till de största och mest framgångsrika bolagen), och pålagan från de indiska myndigheterna kan ge en välbehövlig knuff i rätt riktning för att hållbarhetsrapportering så småningom ska kunna bli comme-il-faut.

Beslutet om den obligatoriska hållbarhetsrapporteringen tas efter ett par års livlig diskussion, där det också lyfts fram förslag om att indiska bolag av en viss storlek ska avsätta två procent  av sin vinst till “CSR spending”. Det ringer en varningsklocka hos mig när jag hör talas om det förslaget av många skäl, inte minst för att det signalerar att CSR kan separeras från övrig verksamhet, och att det skulle vara en kostnadspost för företaget.

Samtidigt är det glädjande att  regeringen vill vara medskapare till en företagskultur som inkluderar miljöhänsyn och socialt ansvar.

När den första omgången obligatoriska hållbarhetsrapporter kommer i tryck blir det onekligen intressant läsning; låt oss hoppas att den också blir till inspiration för fler indiska bolag att berätta om sitt CSR-relaterade arbete för omvärlden.

 

 

Dela artikeln

Relaterade artiklar

Inga kommentar

Visa kommentarer och kommentera själv!
Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter Dela på Pusha Spara på Delicious

ANNONS

Senaste nyheterna

Hanna Hallin: Omöjligt tjäna pengar och rädda världen i Sverige

Entreprenörer gör världen bättre. Att vara entreprenör är att verka i samhället, och bidra till samhället. Och det är gott så. Men för att kalla sig social entreprenör krävs att man kan garantera att de sociala målen står över frågan om vinst, skriver Hanna Hallin.

Replik: Både staten och företagen måste prioritera barnen

Parul Sharmas kritik mot att inte barns rättigheter prioriteras mer är tyvärr befogad, skriver ECPATs pressekreterare Thomas Andersson med hänvisning till en rapport från FNs Barnrättskommitté. Även företagen måste bli bättre och inse att det är en fråga som inte handlar om att kommunicera vad man gör, men att göra mer.

Impact investment är den nya filantropin

Filantropi verkar nu på allvar börja sitt intåg i Sverige, med rika entreprenörer som skänker bort sina förmögenheter och ett nyetablerat svenskt Filantropiskt forum. Den filantropiska trenden i Sverige har dock redan börjat präglas av Impact Investment, ett nytt fenomen som har utvecklats i de länder där filantropi länge varit utbrett och som nu även kommit till Sverige.

Ledande på analys och opinion sedan 2006