- Är det inte bara greenwashing då?
Frågan ställs i ett tonfall så skeptiskt att det inte kan missförstås och avslöjar samtidigt hur lågt förtroende många konsumenter har för företag. Det spelar ingen roll om det företag du just beskrivit låter sina anställda städa upp en park på arbetstid, om de lovat att vara koldioxidneutrala till 2015 eller om de just meddelat att de bara kommer köpa in trä från FSC-märkta skogar framöver. Allt kan omkullkastas med den skeptiska frågan.
- Är det inte bara greenwashing, då?

Du tar stats för att förklara att nej, och faktiskt, och faktum är… men hinner inte börja.
- Jag, menar hur vet man att företag verkligen vill bidra till att förbättra samhället eller om de bara gör det för att tjäna pengar, förtydligar skeptikern.

Ett svar är att det faktiskt kan vara både och – att de både har ambition förbättra samhället och tjäna pengar.
Ett annat svar är att vi faktiskt inte har en jäkla aning.

Men vi har heller ingen aning om grannen, han som jobbar på PwC och ser så snäll ut, slår sin fru där bakom gardinerna. Och vi har ingen aning om WeSC spenderar pengar på att mörka barnarbete i de fabrikerna där deras populära hörlurar Banjo White tillverkas eller om det faktiskt är så att det inte förekommer där. Och vi har inte heller någon aning om Dominique Strauss-Kahns uppträdande på Sofitel i New York var resultatet av en komplott iscensatt av ett nätverk som inte vill se honom som Sarkozys efterträdare på presidentposten.

Men vi kan använda vårt sunda förnuft och försöka dra slutsatser som är sannolika. De flesta företag är rätt hyggliga, välmenande organisationer som försöker göra så gott de kan efter bästa förmåga och kunskap. En del må vara förbluffande omedvetna om konsekvenser som deras verksamhet har i omvärlden, men det är få som är onda.

Jag har träffat personer som jobbar på företag som handlat med tobak, olja och kolkraft men också åt organisationer som räddade barn, liv och regnskog. Faktum är att det finns väldigt lite att ta på i skillnaderna mellan de personer som arbetar på de olika kontoren, när det gäller deras önskan om att göra så gott de kan, utifrån sina förutsättningar och kunskaper.

Visst – ibland har företag blivit offer för dåliga råd från kommunikationskonsulter som faktiskt på allvar trott att man kan plocka några billiga poänger genom att skänka lite pengar hit eller dit för varje pannkaksförpackning, perenn eller pensionsförsäkring de kränger. Men som om det vore en naturlag brukar kampanjerna snart nog hånas i media och sen runt middagsborden och så viker försäljningen och företagen tvingas tänka om.

Allt fler människor på allt fler företag inser dessutom att det inte finns någon motsättning mellan att göra gott och tjäna gott. Samhall hjälper varje år tusentals funktionshindrade ut i arbetslivet samtidigt som man lever upp till ägarens krav på avkastning på investerat kapital. Iris Hantverks blinda medarbetare har tillverkat borstar i över 100 år men det är den höga kvaliteten på borstarna som gjort bolaget känt. Snålheten som byggde Ikea har också bidragit till att man inte gör av med naturresurser i onödan.

- Så hur kan man veta om det är greenwashing eller inte? säger skeptikern, nu lite mindre skeptisk i tonen.
Det kan vi inte men vi kanske ändå ska anta att de inte gör det. För nog blir livet uthärdligare och enklare om vi inte förutsätter att alla försöker lura oss, utan att de försöker göra så gott de kan, utifrån sina egna förutsättningar och sina befintliga kunskaper. Låter det naivt? Kanske, men nog blir vardagen roligare om vi söker bekräftelser för uppfattningen att andra vill oss väl, snarare än motsatsen.

Frågan är inte om det är greenwashing eller inte, men hur det bidrar till att företaget bidrar till att man löser ett samhällsproblem eller inte. Och det räcker ofta med sunt förnuft för att kunna utvärdera det.