Enligt rapporten ”Näringslivets energirapport 2011″ som Veckans Affärer tagit fram så är det inte längre är klimatfrågan som är den viktigaste orsaken till att företag satsar på hållbarhet idag. Energieffektivisering är dubbelt så viktigt som utsläppsfrågan för svenska företag och en betydande konkurrensfördel. Och fler än en tredjedel av de tillfrågade företagen uppger att de känner oro för dyrare energikostnader i framtiden.

Samtidigt finns det tecken på att klimatförändringarna fortfarande är ett aktuellt ämne för näringslivet på global nivå. De skandinaviska telekomföretagen, Sony Ericsson och Nokia kommer högst upp i Greenpeace ”Guide To Greener Electronics” för att företagen arbetar aktivt med att ta bort giftiga kemikalier från sina produkter, men även kritiserat Apple för att de underlåtit att klargöra sin inställning till vissa kemiska föreningar och för en bristande insyn i leverantörskedjan. Och i början av maj skrev SvD Näringsliv att Sasja Beslik har svängt när det gäller hans bedömning av företaget Monsanto, som nyligen kom med på en lista över världens 13 mest hatade företag. Nordeas klimatfond fick kritik för drygt ett år sedan för innehavet i det amerikanska bolaget Monsanto som tillverkar bekämpningsmedel och genmanipulerade växter och grödor. Efter kritiken såldes klimatfondens innehav i Monsanto.

Men turerna gjorde att Sasja Beslik åkte till Indien för att själv ta del av företagets verksamhet och idag är hans bedömning att företaget mycket väl skulle kunna ingå den nya familjen fonder som Nordea nu presenterar. Han tillägger också att vi i västvärlden har råd att ifrågasätta GMO-grödor, men befinner du dig i Indien och ska försörja din familj behöver man fundera på hur man kan använda GMO på ett bra sätt. Om man använder GMO kan man skörda tre gånger per år jämför med en skörd per år om man skördar ekologiskt.

Exemplena ovan illustrerar på ett tydligt sätt att det finns många aspekter att ta hänsyn till när man ska miljöanpassa ett företag, som bland annat val av lokalisering, koldioxidavtryck, användning av farliga material i tillverkningsprocesser, rena kraftkällor, avfallshantering, val av miljömedvetna leverantörer och vilja att samarbeta vid införandet av miljölagstiftningsinitiativ.

Att balansera alla dessa aspekter kan vara knepigt och att kommunicera motiven bakom verksamhetens olika val kan kännas oangenämt för företagsledare som vill maximera sina företags värden. Om det skulle framkomma tvivelaktiga praxis på miljöområdet kan det skada aktiekurserna, vilket innebär att företagen har ett starkt incitament för att inte tala högt om de här sakerna.

Följaktligen kan investerare som vill göra grönare val ha svårt att identifiera vilka företag som har den bästa övergripande hållbarhetsstrategin. Avsaknaden av enhetliga rankningar eller definitioner av kriterier för ansvarsfulla investeringar gör det ännu svårare för investerare att identifiera intressanta bolag.

Därför kommer Swesif:s  ”hållbarhetsprofil”, som CSR i Praktiken har rapporterat om antagligen att kunna bidra på ett mycket positivt sätt för att öka tydligheten kring bolag ur ett hållbarhetsperspektiv.  Swedbank Robur och Sjunde AP-fonden tillhör de företag som redan åtagit sig att informera enligt den nya modellen. Utöver detta initiativ så finns ju förstås även initiativ på global nivå som UNPRI, United Nations-backed Principles for Responsible Investment Initiative (PRI), vilket är ett nätverk av internationella investerare som arbetar tillsammans för att omsätta sex   grundläggande principer för ansvarsfulla investeringar i praktiken.

Det här är ett område som är mycket intressant att följa och Greenpeace kritik mot exempelvis Apple visar att bilden av hur man bedömer vilka företag som kan betraktas etiska eller ansvarsfulla håller på att bli mer komplex och kräver djupa och nyanserade analyser. Det räcker inte med att enkelt svartlista vissa bolag bara för att de är verksamma inom en viss bransch, som exempelvis vapen, alkohol, tobak och spel. Frågan är dock vad vi kommer att se för utveckling på det här området?

Kommer vi att se en framväxt av ett enhetliga ramverk för ansvarsfulla och hållbarhetsinvesteringar på global nivå? Kanske men jag tror i sådana fall att den utvecklingen kommer att gå ganska långsamt.

Enligt Helena Hagberg, som arbetar med ansvarsfulla investeringar på Nordea, kan vi vänta oss att  kraven på transparens kommer att öka. Denna utveckling tror jag däremot kommer gå relativt fort, och drivas på av internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet.  Det innebär att företagen kommer att behöva vänja sig vid ökade krav på insyn i allt från val av lokalisering och användning av farliga material i tillverkningsprocesser till valet av värmesystemen i fastigheterna och total öppenhet genom hela leverantörerskedjan.