Senast numret av The Ecologist ägnar sig åt britternas favoritdryck te, samt tillhörande mjölk och socker: What’s really in your cuppa? A special investigation into the hidden costs of  tea, milk and sugar. Här får vi bland annat följa med till sockerodlingar i Kambodja. Miljöproblem och människorättskränkningar är utbredda. Kambodjas sockerodlingskungar har inte skytt några medel för att maximera sockervolymerna och behålla kontrollen: familjer har blivit tvångsförflyttade och förlorat sin mark, skogar har skövlats för att ge plats åt odlingar, vattendrag har förorenats, och människorättsaktivister som engagerat sig i detta har förföljts.

På tefronten är det inte mycket bättre. Te odlas i 45 länder i världen, med Indien, Kina, Sri Lanka, Kenya och Indonesien som största producenter. Människorättskränkningar har rapporterats från nästan alla länder, samtidigt som teodlingarna ofta har en negativ inverkan på miljön. Den biologiska mångfalden minskar avsevärt när de monokulturer som teodlingarna innebär breder ut sig på stora ytor. Användandet av bekämpningsmedel är utbrett och det har förekommit att elefanter hittats döda efter att ha betat gräs på odlingarna.

Te- och sockerimportörerna, som ju skulle kunna ställa krav på producenterna, väljer inte sällan att titta bort lite just medan de sluter sina avtal. Frågvisa personer hänvisas gärna till företagets inköpspolicy där det står klart och tydligt att de inte accepterar missförhållanden, så därför måste väl allt vara ok. Eller? En av artikelförfattarna i The Ecologist menar att regeringarna i de länder som importerar mest te (eller brittiska regeringen i just det här fallet) bör stifta lagar för att värna arbetstagare i leverantörskedjan, eftersom frivillighetens väg inte tycks fungera.

Samtidigt finns ljuspunkter: i Kambodja lever många fattiga familjer av att framställa socker från “sockerpalmer” (Borassus flabellifer), och det är en sysselsättning som de kan räkna med att få ha ifred. Jämfört med sockerrör är det ganska krångligt att framställa palmsocker, och det lämpar sig inte för industriell produktion. Dessutom går palmernas långsamma växttakt inte att snabba på, något som storindustrin inte har tålamod med.

En annan ljuspunkt är att Fairtrademärkta produkter tycks bli all mer populära hos oss konsumenter. I Sverige gick försäljningen upp med 18 procent under 2010 och uppgår nu till över en miljard kronor i försäljningsvärde. I Storbritannien låg ökningen på 40 procent samma år, och även här överstiger försäljningsvärdet en miljard, men i pund räknat.

Vill du veta mer om varför allt socker inte är så sött, och vad som egentligen försiggår på Liptons teodlingar? Ladda ner aprilnumret av The Ecologist här. Det kan med fördel läsas över en kopp schysst te med rättvist socker.