Regeringen Cameron vill ge utrymme för pluralism och lokaldemokrati. Under parollen ”det stora samhället” ska lokalsamhället ges mer utrymme att lösa sina egna problem och driva offentliga verksamheter. Det svenska friskolesystemet har varit en av förebilderna.

En bärande, men omtvistad, förutsättning är att företag är villiga att bidra med kompetens och resurser. Man tänker sig till exempel att företag ska samarbeta med välgörenhetsorganisationer och samhällsentreprenörer för att skapa jobb eller utbildningar åt problemungdomar och hemlösa.

Kritiska röster menar att visionen snarare handlar om att kamouflera de offentliga nedskärningarna, som slår hår mot frivilligsektorn, och är dömd att misslyckas. Och att den privata sektorn varken vill eller bör syssla med ”sociala” insatser.

Men företrädare från näringslivet har en annan uppfattning. Organisationen ”Business in the Community”, BITC, en stor företagsledd välgörenhetsorganisation, har rådfrågat sina medlemsföretag om viljan att bidra till The Big Society. Den visar att åtta av tio företagsledare ser positivt på att göra mer för det lokala. De stora företagen är även villiga att hjälpa andra företag (mindre företag och samhällsentreprenörer) att bidra.

Tanja Rasmussen, ansvarig för undersökningen på BITC, menar att kritikernas skepsis delvis bottnar i en diffus bild av vad Big Society egentligen betyder. Många brittiska företag är redan starkt engagerade i lokalsamhället – och tjänar på det. Hon lyfter fram några exempel på vad Cameron vill se mer av.

Bagerikedjan Greggs ser till att sju tusen skolbarn får en näringsrik start på dagen genom sina frukostklubbar. Föräldrar och anställda jobbar frivilligt för att sköta logistiken. Greggs får tillbaka ”pengarna” genom fler och lojala kunder.

Inom finansvärlden är UBS en föreblid. De låter anställda volontärarbeta som rådgivare och mentorer i utsatta Londonkommuner. Insatserna är knutna till företagets kompetenser inom juridik, ekonomi, finans och IT. (Läs mer om UBS olika social ”community programs” runt om i världen här.)

Ett annat exempel är matkedjan Waitrose, som stödjer lokala småföretag genom att ta in alternativa produkter från över 450 lokala producenter. De bjuder även in lokala producenter till butikerna och anordnar utbildningar om ny lagstiftning och moderna tillverkningsmetoder. Programmet är ett svar på kundernas önskemål om mer närproducerat.

Men att bara sprida goda exempel räcker inte för att få fler företagen att göra mer. Regeringen behöver se över krånglig lagstiftning, som att företag inte får samarbeta på grund av konkurrensregler eller att anställda måste granskas av brottsregistret innan de kan volontärarbeta.  Som Cameron uttryckte det på ett företagsmöte nyligen; ”Vi lovar att fixa förutsättningarna och ett smidigt affärsklimat, ni företag ger tillbaka lokalt engagemang – det är dealen”.

Andra stimulansåtgärder är en fond för samhällsentreprenörer och ”local brokers”, lokala rådgivare, som kan underlätta kommunikationen mellan företag, frivilligorganisationer och lokalpolitiker. Ambitionen är att låna in en del av rådgivarna från storbolag.

Om The Big Society kommer att lyckas får vara osagt. Men Cameron är besluten om att hålla fast vid visionen, vad än kritikerna säger. Och ska man tro BITC:s undersökning så är i alla fall företagen beredda att jobba för att han lyckas.

I Sverige kopplas diskussionen om CSR ofta till utlandsmarknader . På hemmaplan ser lagstiftningen till att vi är schyssta mot anställda, agerar miljövänligt, levererar vettiga produkter och bidrar till samhället via skatter. Välfärdsstaten ser till att ordna resten. Om man ska hårddra det .

Men regeringarna Reinfeldt och Cameron har för vana att dela erfarenheter och idéer med varandra, så bli inte förvånade om vi snart får höra om en svensk variant av det stora samhället. På en konferens i London nyligen önskade sig statssekreterare Per Schlingmann mer inhemsk, lokal CSR. Han menade att företag till exempel kan bidra till bättre integration i det svenska samhället genom att anställa fler invandrare och unga. TetraPak kanske till exempel kan börja fundera över ett skolmjölksprogram i Botkyrka?