Enligt den brittiska tidningen The Guardians blogg så är det städer som Stockholm som är framtiden när det gäller att bygga urbana miljöer på gröna och hållbara sätt. Bland annat lyfts stadens uppbyggnad fram som ett gott exempel på hur man kan främja klimatsmarta beteenden. Och även Europeiska kommissionen uppmärksammar Stockholm, då staden utsetts till Europas Miljöhuvudstad 2010. Den första i raden av huvudstäder som kommer att stå i ljuset under ett år för att vara en miljöförebild för andra. För att kamma hem titeln så bedöms städerna utifrån bland annat lokala transporter, grönområden, klimatförändringar, avfall, biologisk mångfald och miljöstyrning. Att just Stockholm blev den första miljöhuvudstaden motiveras bland annat med att staden har ett förvaltningssystem där miljöaspekter värderas högt och att koldioxidutsläppen minskat med 25 procent per invånare de senaste 20 åren.

Från brittiskt håll uppmärksammas också att Stockholm har utbyggd kollektivtrafik och integrerade nätverk med värme och kyla vilket ger staden miljöcred. Men Stockholm ses också som en förebild när det gäller samarbeten mellan den privata och offentliga sektorn. För att bygga upp så kallade ”smarter cities” som bland annat ska ligga i framkant när det gäller hållbarhet så är det det som krävs enligt The Guardian. Och när nu fyra av fem européer bor i städer så är en av de största utmaningarna att utveckla det urbana hållbarhetstänkandet.

Ny forskning visar att storstadsbor producerar mindre utsläpp än de som bor på landet, enligt Dagens Nyheter. Så är det i alla fall i England och USA där landsortsbor står för dubbelt så mycket utsläpp som de som bor i London och New York. Om det här gäller Stockholm framkommer inte. Men kanske är det så att även mindre städer i Sverige kan låta sig inspireras av hur huvudstaden jobbar för hållbarhet. Därmed inte sagt att det skulle fungera att ha tunnelbannor i exempelvis Haparanda eller Borås. Men på vissa punkter kan det utan tvekan vara nyttigt.