Ett konstverk i form av ett träd sträcker ut sina grenar i trapphuset på Institutionen för ekonomi på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Och krukväxterna i fönstren är många. Det talar sitt tydliga symbolspråk. Miljö och natur är viktigt här. Två trappor upp välkomnar Cecilia Mark-Herbert.
- Var inte rädd för hunden. Han låter som en tiger men är jättesnäll, säger hon och håller i sin hund Jimmy.

Mark-Herbert undervisar bland annat i kursen ”Environmental and Social Responsibility Marketing” på masternivå. Under dagens föreläsningar har hon gått igenom olika sätt att driva CSR-frågor. Exemplen från olika företag finns med på powerpointbilderna för att belysa hur man kan jobba med dessa frågor i verkligheten.

Men vi backar bandet lite. Närmare bestämt till 1998. Det var då ett Ekonomiprogram med miljöinriktning startade på SLU, tack vare att ledningen på universitet var lyhörd för studenternas önskemål. Efter Bolognaprocessen gjordes utbildningen om till flera olika program. Ett av dem är det ekonomiska kandidatprogrammet där man bland annat kan läsa kursen ”Kvalitets- och miljöledning för ekonomer”. Som påbyggnad på det finns två masterprogram, ” Environmental Economics and Management” och ”Agricultural Economics and Management”.

Socialt ansvarstagande, lönsamhet, hållbarhet och miljötänkande är viktiga delar av dessa kurser.
- Vi försöker få studenterna att nosa på ämnet CSR på kandidatnivå för att sen kunna gå vidare på de högre nivåerna, säger Karin Hakelius, studierektor, som också slagit sig ner vid bordet i Mark-Herberts arbetsrum.

Inom många av kurserna finns gästföreläsare från olika företag och organisationer och uppdrag från dem är också vanliga. Ett av examensarbetena som en av studenterna skriver just nu, handlar om olika aspekter av att sälja tropiska jätteräkor. Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter ska vävas in. Uppdragsgivaren är en av landets största dagligvarukedjor. Kopplingen till sådana typer av verkliga CSR-utmaningar är vanliga inom de olika programmen.

Pepparkaksdoften sprider sig i rummet. Och den fjärde personen vid bordet tar en kaka. Han heter Andreas Scheibenpflug. Han är precis färdigutbildad civilekonom med miljöinriktning och väntar spänt på jobbesked. Han har sökt två jobb, båda med CSR-inriktning. Det finns ingen utstakad väg för honom, men han känner att han vill jobba med CSR-frågor. Därför handlade hans examensarbete om skogsägares syn på ansvarstagande.
- Företagen ser ju att man har det intresset och det är nog viktigt när man söker sådana jobb, säger Scheibenpflug.

Mark-Herbert håller med. Hon tycker att det handlar mycket om vilken människosyn de har på en arbetsplats, och vilka värderingar.
-  Att det stämmer ihop med den som söker jobbet är nog det viktigaste, säger Mark-Herbert.

Så vad man ska jobba med om man är intresserad av CSR är inte helt klart. Det finns ju ingen klassisk yrkestitel som heter något med ”CSR”. Men kanske behövs inte det. Det ligger i sakens natur att man får vara lite kreativ, visa framframfötterna och kanske inte gå helt traditionella vägar om man vill jobba med detta. Det viktigaste är att det finns sådana här och liknande utbildningar. Som tar CSR, hållbarhet och socialt ansvar på allvar. Och som vågar koppla ihop det med långsiktigt lönsamhetstänkande och ekonomi. Det är först då kunskapen kan slå rot och så kan insikter föras ut i den organisation man jobbar för, på samma sätt som grenarna på ett träd.