För många är tiden efter årsskiftet en intensiv period för rapportering. Att kommunicera om sitt hållbarhetsarbete är ofta både tids- och resurskrävande. Inte sällan är tidspressen stor. Ett sätt att förbereda detta arbete är att redan under sommaren och hösten genomföra en väsentlighetsanalys (kallas ibland också materialitetsanalys efter sin engelska benämning materiality analysis) för att på så vis ta reda på vilka hållbarhetsfrågor företagets intressenter ser som mest angelägna och som företaget bör prioritera i sin rapportering. Detta är också ett krav för de företag som väljer att rapportera enligt riktlinjerna från Global Reporting Initiative (GRI) på tillämpningsnivå A.

Ett företag som i flera år har använt sig av väsentlighetsanalyser är Vattenfall. Vi har ställt tre frågor till Jesse Fahnestock, Climate Policy Advisor på Vattenfall, om vad en väsentlighetsanalys är, varför man bör göra en sådan och hur man genomför den på bästa sätt.

1. Vad är en väsentlighetsanalys?
Det finns en stor mängd områden som ett företag kan rapportera inom. Enligt GRIs riktlinjer ska informationen i en hållbarhetsredovisning omfatta de områden och indikatorer som speglar organisationens viktigaste ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, men också områden och indikatorer som i väsentlig grad kan påverka intressenternas bedömningar och beslut. Väsentlighet kan sägas vara ”tröskeln” för när en fråga eller indikator blir tillräckligt viktig för att tas med i redovisningen. Så hur använder Vattenfall den?

-Under sommaren 2009 gjorde Vattenfall en undersökning bland ett urval av våra externa intressenter och medarbetare, berättar Fahnestock. Han fortsätter:
- Vi skickade ut en enkät där intressenterna ombads rangordna hur Vattenfall borde prioritera bland 31 olika områden inom hållbarhets- och ansvarsarbetet. Resultatet av undersökningen, som redovisas i vår hållbarhetsredovisning för 2009 (se bild), låg sedan delvis till grund för vilka ämnen som skulle lyftas i rapporten och är också en vägledning för Vattenfall när det gäller vilka hållbarhetsfrågor som våra intressenter vill att vi ska fokusera på i framtiden.

2. Varför ska man göra en väsentlighetsanalys? - Vi strävar alltid efter ett utifrån-och-in-perspektiv och att hålla intressenternas förväntningar i fokus”, säger Fahnestock och förklarar;
- Att göra en väsentlighetsanalys av vilka ämnen som betyder mest för intressenterna är en av grundstenarna i företagets hållbarhetsarbete. Resultatet används internt som underlag i strategi- och policydiskussioner samt för val av fokusområden och ger oss vägledning om vilka frågor som vi bör lyfta i vår hållbarhetsredovisning.

3. Vilka är framgångsfaktorerna för en lyckad väsentlighetsanalys? Den viktigaste framgångsfaktorn är att använda väsentlighetsanalysen som en av flera metoder i en kontinuerlig dialog med företagets intressenter. Undersökningar av det här slaget är ett bra komplement till de övriga relationer man har till sina intressenter, menar Fahnestock.
- Fördelen är att svaren kan sammanställas och analyseras kvantitativt, vilket ger en överskådlig bild av prioriteringar och förväntningar. Däremot är det viktigt att sätta detta i en större kontext och till exempel bjuda in intressenterna till en intressentdialog för att diskutera dessa frågor på ett djupare plan, avslutar Jesse Fahnestock.

En version av den här artikeln har tidigare publicerats på enact.se