Att dricka kaffe ur det amerikanska utrikesdepartementets vita porslin med guldkant och statsemblem vid ett stort maghognybord i  ambassadörens residens kanske inte låter som en särskilt avslappnad tillställning. Men när USAs ambassadör i Sverige, Matthew Barzun, inledde sitt välkomnande med att poängtera just detta faktum i munter ton satte det nivån för samtalet som följde.

Anledningen till samtalet var att David Rogers besökte Stockholm. Rodgers har den officiella och långa titeln Director of Strategic Planning and Analysis på the Office of Energy Efficiency and Renewable Energy vid amerikanska energidepartementet, men är kortfattat är en av president Obamas främsta rådgivare när det gäller satsningarna på grön energi. I samband med besöket hade ambassadör Barzun tagit tillfället i akt och bjudit in ett tiotal personer från näringslivet och media för fika och frågestund.

Rogers inledde med att poängtera att det amerikanska folket har en vilja att leva hållbart som ibland överraskar. Experter hade förespått att det skulle krävas ett bensinpris på ca 6 dollar / gallon (ca 11,40 kr/liter) för att få dem ändra vanor men det skedde redan vid 3 dollar / gallon (ca 5,70 kr/liter). Obama-administrationens program Cash for Clunkers, där man fick pengar till nya bränslesnåla bilar om man bytte in sina bränsleslukande monster blev därför en omedelbar succé.

Efter en klunk från koppen med guldkant förklarade Rogers att han tror att det närmaste decenniet kommer att vara en hård strid mellan bensinbilar och elbilar men att elbilar kommer vinna då de är framtiden. På frågan om hur han såg på konfliktintressena mellan att odla bränsle och odla mat på åkrarna poängterade Rogers att USA kan vara glada som har så många naturresurser; sol, vind vatten, bergvärme, jordvärme och vågor. Detta gör att USA kanske inte behöver använda biomassa som utgångspunkt för bränsleproduktion (ex; göra etanol av majs) – dessutom finns det andra användningsområden i samhället som behöver dem bättre, exempelvis för mat.
- En av de stora hindren för utvecklingen av förnyelsebar energiproduktion i USA är det rådande låga priset på naturgas i kombination med att man hittat mycket nya gasfyndigheter på senare tid. Av all ny energiproduktion som skapades 2009 var 30 procent vindkraft och 60 procent naturgas, förklarar Rogers och ser sorgsen ut.

Istället för att bygga ut landets kapacitet att producera förnyelsebar energi kan man åstadkomma utsläppsminskningar snabbare genom att energieffektivisera. Jag frågar Rogers om vad administrationen gör på det området. Rogers drar på mungiporna och det är uppenbart att han tycker att han har bra svar på min fråga.
- En av administrationens prioriteringar är energieffektiviseringar av byggnader och inledningsvis har vi satsat på kontorsbyggnader, inleder Rogers. Nu kommer vi satsa på privatmarknaden genom att försöka få folk att förstå att man kan spara pengar. En viktig del i det är vicepresident Joe Bidens arbete med att ta fram en rapport kallad Recovering through retrofit och som visar hur vanligt folk kan spara pengar genom att minska energislöseriet. En annan del är den nya standard för energimätning som man arbetar med och som testas under 2010.

Rogers pausar för att låta mig skriva ner sitt citat innan han summerar problemet som standarden ska försöka lösa;
- Många i USA bygger sina hus på samma sätt som deras fäder skulle gjort.

En annan av deltagarna kring bordet, Peter Gimbe, kommunikationschef på Skanska, ser att jag tvekar inför Rogers uppgift om den låga standarden på privathus och erbjuder en förklaring;
- Skillnaden mellan USA och Skandinavien när det gäller energieffektivitet är att man i USA är duktiga på kontorsmarknaden medan vi i Skandinavien är duktiga när det gäller privathus.

Rogers får frågan om vad han tror sannolikheten att det blir lag om utsläppsbegränsningar.
- Det är inget snack om att det kommer komma en lag om utsläppsbegränsningar även i USA. Och orsaken till att näringslivet är positivt till en sådan lag är enkel – det eliminerar osäkerheten i deras kalkyler. Bara man vet att man måste ta med en kostnad i beräkningen så är den också hanterbar. Rogers gör en dramatugisk paus; Osäkerhet är värre än en lag om utsläppsbegränsningar!

Jag frågar Rogers om hans råd när det gäller att packetera budskapet om varför man energieffektiviserar. Om man bara pratar miljö och hållbarhet finns risken att företagsledare ser det som en pålaga istället för ett sätt att tjäna mer vilket gör att många av dem ser rött så snart man börjar prata grönt. Istället för att prata om en resursnål ekonomi i största allmänhet reduceras diskussionen i deras öron till att handla mest om miljö, snarare än strategi. Rogers tar ett bett av en svensk kanelbulle medan han funderar på svaret.
- Packeteringen är jätteviktig, börjar Rogers eftertänksamt. I det amerikanska folkets ögon är jobben och energisäkerheten (att ha kontroll över tillgången på energi, red. anm.) det viktiga och man måste därför tänka igenom sin argumentation noga med hänsyn till det.

Någon vid bordet ger ett exempel på hur olika stimulanspaketen paketerades i USA och Sverige, även om innehållet hade många likheter. I Sverige presenterades paketet som att det stimulerade ekonomin i största allmänhet medan de amerikanska ledarna gång på gång underströk att det handlade om att skapa gröna jobb.

Diskussionen lossnar och Rogers börjar själv ställa frågor och undrar bland annat om några av oss närvarande har erfarenheter och synpunkter på hur det är att komma i kontakt med den amerikanska samhällsapparaten om man vill sälja grön teknik och samtalet flyter på i alla olika riktningar. Inte sällan avbryts det med en munter kommentar från ambassadören eller från Rogers själv som är genuint intresserad av frågorna men som samtidigt verkar ha ett hälsosamt perspektiv på dem.

Det här kunde vara vilket löst sammansatt, avslappnat möte som helst, tänker jag, Men så meddelar en assistent plötsligt att herr Rogers har ett tight schema och att han måste vidare till nästa plats och sen flyga vidare och vi påminns om vem han faktiskt rådger. Kvar på hans plats står en vit kaffekopp, med guldkant och statsemblem.