torsdag 24 maj, 2012 Ledande på analys och opinion sedan 2006

Hänsyn till hållbarhet central i Whistler Olympic Park

  • Vi fortsätter titta bakom kulisserna på OS i Vancouver och har tagit oss till Whistler - skidorten norr om Vancouver och som är navet för de flesta alpina grenarna under vinterolympiaden. Här märks hållbarhetstänket både i det lilla, som mängden återvinningskärl, och i det stora, som hur området planerats.

    En av de fyra systemvillkoren för att hållbarhet ska uppnås, vilka definierades av den ideella organisationen Det Naturliga Steget för runt tjugo år sedan och sedan dess blivit en vedertagen standard, är att ”Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder.” Det innebär att man inte ska expandera en stad utan att ta hänsyn till den natur man tar i anspråk och se till att naturen får tillbaka lika mycket areal på något annat håll.

    Sedan många år är Det Naturliga Steget i princip osynligt som organisation i Sverige och den främsta orsaken är att de haft mycket att göra på andra håll och att de är värdelösa på att göra reklam för sig själva och vad de håller på med. Å andra sidan verkar de ha händerna fulla ändå med att hjälpa stora organisationer som Nike, Interface och Starbucks att ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågan. Men man hjälper även städer och regioner att ta ett helhetsgrepp på hållbarhet och en av de städer där man gjort mest skillnad är Whistler – centralorten för de flesta alpina grenarna i vinter-OS i Vancouver.

    På webbplatsen stoltserar Whistler med att man av hållbarhetsskäl gjort Whistler Olympic Park ungefär 30 procent mindre än vad det från början var tänkt. Orsaken var att man inte ville undantränga natur i onödan. Man ändrade också layouten flera gånger för att undvika att hugga ner gammelskog eller tvingas dika ut vårmarker. Ett annat tecken på att parken är designad i enlighet med de fyra systemvillkoren är att man återvunnit så mycket möjligt – de träd som höggs ner togs till vara ända ut i toppen. Det som inte blev virke blev flis som återförts i naturen på plats som naturligt jordförbättringsmedel.

    Ett annat av systemvillkoren är att inte hindra människor att tillgodose sina behov. Detta kan bland annat tolkas som att man inte ska betala löner som är så små att människor inte kan överleva, men också att man ska försöka se till att ursprungsbefolkningar gynnas. När Whistler Olympic Park konstruerades var det därför naturligt att se till att några av de lokala indianstammarna fick sin beskärda del av kontrakten och företags som ägs av både Squamish Nation och Lil’wat Nation fick byggkontrakt och kontrakt för att utveckla vandringsleder i området.

    Klicka här för att se en video om hur Whistler Olympic Park planerats och byggts (8 min).

    Nedan finns en film som Det Naturliga Steget i Kanada gjort om deras roll i Whistler.

    Dela artikeln

    Relaterade artiklar

    1 kommentar

    Visa kommentarer och kommentera själv!
    Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter Dela på Pusha Spara på Delicious

    ANNONS

    Senaste nyheterna

    Petra Wahlström: Är skattebetalare mer rädda om sina pengar än aktieägare?

    Det har inte saknats historier om ledare som fått generösa ersättningar i såväl näringslivet som i politiken. Men en genomgång visar att medborgarna generellt sett har högre krav på de som har till uppgift att förvalta deras skattepengar än vad aktieägare har på de personer som ska förvalta kapitalet i de bolag som de äger, konstaterar Petra Wahlström.

    Dags för en global moraldiskussion?

    I en transparent värld vet alla vem du gör affärer med – och du får stå till svars för det. Oavsett om det är en kinesisk diktatur, krigsherrar i Sudan eller odemokratiska stater. Efter vårens skandaler med bristande företagsetik, med Lundinaffären i centrum, följer en viktig fråga: Vilken moral kan man kräva av företag när det kommer till demokrati och mänskliga rättigheter. Vi bad en präst, en företagsledare och Sveriges nya CSR-ambassadör att ge oss sina perspektiv.

    Därför delar Facebook sina energihemligheter

    Att det blev Luleå som vann kampen om var Facebook skulle placera sitt första datacenter utanför USA väckte uppmärksamhet när beslutet meddelades i höstas. Orsaken till placeringen berodde dock inte bara på ett generöst etableringsstöd från svenskt håll utan för att läget erbjuder flera viktiga energimässiga fördelar.

    Ledande på analys och opinion sedan 2006