söndag 12 februari, 2012 Ledande på analys och opinion sedan 2006

Blir det ett tigerns år – även för tigrarna?

Det kinesiska nyåret firades med buller och bång runtom i Sydostasien i helgen. Oxens år är till ända och Tigerns år är här i dess ställe. Kanske kan det innebära att även de vilda tigrarnas öda hamnar mer i fokus, funderar vår asienkorrespondent Emma Sjöström.

I den asiatiska affärspressen saknas inte metaforiska analyser om huruvida ”marknaden” under kommande år kommer att uppvisa tigeregenskaper som styrka och ledarskap. I Asiens skogar ser det dock dystert ut på tigerfronten, och företagssfären har inte oväntat ett finger med i spelet.

För 100 år sedan fanns uppskattningsvis 100 000 tigrar. Världsnaturfonden menar att de 3 200 tigrar som finns kvar i vilt tillstånd bland annat hotas av att pappers- och palmoljebranscherna förstör skogar där det finns tigerpopulationer i Indonesien och Malaysia, att nya och projekterade dammar och vägar i Mekongområdet fragmenterar tigrarnas naturliga tillhåll och att klimatrelaterade översvämningar i Bangladesh mangroveområden kan leda till att tigrarnas territorium krymper med 96 procent.

Sedan 1940-talet har tre tigerarter helt utrotats, och en fjärde art har inte setts till de senaste 25 åren. Sedan förra gången Tigerns år inföll, för tolv år sedan, så har tigrarnas markområde minskat med 40 procent. Samtidigt menar Världsnaturfonden att det finns hopp: I slutet av januari hölls den första Asia Ministerial Conference on Tiger Conservation, där ministrar och andra representanter från de 13 asiatiska länder där det finns tigrar medverkade. Mötet beslutade att åtgärder ska vidtas som fördubblar antalet vilda tigrar till år 2022.

För att lyckas med det så måste man förstås få med sig företagssektorn, och här blir det sannolikt viktigt med en rejäl kunskapshöjare om ekosystemtjänster och deras ekonomiska betydelse. Genom att rädda tigern så räddar man samtidigt andra arter som ingår i samma ekosystem som tigern, och då kan detta komplicerade kretslopp forsätta att exempelvis producera råvaror till läkemedelsindustrin, skydda mot översvämningar, pollinera fruktodlingar och på en mängd andra sätt bistå företagen med gratisstjänster.

För enskilda företag likväl som för företagssektorn i stort vore det med andra ord ett ekonomiskt självmål att inte bry sig om tigrarna och deras livsmiljö. Tajmingen har aldrig varit bättre, så här i tigerns år.

Med hopp om ett bra tigerår - Gong Xi Fa Cai!

Dela artikeln

Relaterade artiklar

Inga kommentar

Visa kommentarer och kommentera själv!
Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter Dela på Pusha Spara på Delicious

ANNONS

Senaste nyheterna

Hanna Hallin: Omöjligt tjäna pengar och rädda världen i Sverige

Entreprenörer gör världen bättre. Att vara entreprenör är att verka i samhället, och bidra till samhället. Och det är gott så. Men för att kalla sig social entreprenör krävs att man kan garantera att de sociala målen står över frågan om vinst, skriver Hanna Hallin.

Replik: Både staten och företagen måste prioritera barnen

Parul Sharmas kritik mot att inte barns rättigheter prioriteras mer är tyvärr befogad, skriver ECPATs pressekreterare Thomas Andersson med hänvisning till en rapport från FNs Barnrättskommitté. Även företagen måste bli bättre och inse att det är en fråga som inte handlar om att kommunicera vad man gör, men att göra mer.

Impact investment är den nya filantropin

Filantropi verkar nu på allvar börja sitt intåg i Sverige, med rika entreprenörer som skänker bort sina förmögenheter och ett nyetablerat svenskt Filantropiskt forum. Den filantropiska trenden i Sverige har dock redan börjat präglas av Impact Investment, ett nytt fenomen som har utvecklats i de länder där filantropi länge varit utbrett och som nu även kommit till Sverige.

Ledande på analys och opinion sedan 2006