Tidigare i år intervjuade CSR i Praktiken.se Connie Hedegaard, kvinnan som tippas bli EUs första klimatminister och som tidigare varit klimat och energiminister i Danmark och därmed spelat en stor roll för att kratta manegen inför COP15. I intervjun förklarade hon sin taktik:

- Vårt mål är att inte göra förhandlingarna till en teknisk debatt, utan till en politisk debatt, svarar hon och förklarar; När debatten tillåts bli för teknisk blir den helt fastlåst, som var fallet några år sedan. Hedegaard menar alltså att ett alltför tekniskt perspektiv riskerar att medföra att parterna lätt fokuserar på vad som i dagsläget är rimligt, istället för det som är politiskt möjligt. Det är en del av politikens spelregler, att lägga fram strategiska förslag och sedan förhandla om det. Hon tog Kina som exempel:
- Den kinesiska regeringen har sagt att de tror att de är färdiga med sin industrialisering av landet någon gång mellan år 2020 och 2030 men har inte tidigare velat kommunicera när de tror att de kan nå sin topp innan de börjar minska utsläppen av växthusgaser. I juni noterade dock regeringen för första gången någonsin att man tror att toppen kommer inträffa 2035 men det är förmodligen bara ett förhandlingsbud, förklarade Hedegaard när vi träffade henne i juni.

Igår kom alltså Kina med vad man alltså ska se som ännu ett förhandlingsbud. I en artikel i DN pekar Karl Halding vid Stockholm Environmental Institute på att man faktiskt har tuffare mål på hemmaplan än vad som nu kommunicerats. Det glädjande med budet är också att det är visar att Kina förstått att ökad tillväxt inte automatiskt innebär ökade utsläpp. Man pratar ju om att minska koldioxidintensiteten per BNP vilket är att säga att man ska söka andra vägar än hittils.
“Grön tillväxt är svaret för oss” konstaterade professor Wu Jianmin från China Foreign Affairs University är han besökte Globe Forum i Stockholm i somras. Och betoningen låg lika mycket på det andra som det första ordet. För medan andra länder kan tänka sig tolerera minskad tillväxt, eller nolltillväxt om det så skulle krävas, är Kina fångade i sina egna löften om ökat välstånd för massorna. Kina måste helt enkelt ställa om till en grönt tillväxt för att undvika uppror i leden – för dem handlar det lika mycket om nationell säkerhet som att ta internationellt ansvar.