Klimatneutral är ett ord som redan 2006 väckte ont blod. Naturskyddsföreningen lät ta fram en rapport om den nya branschen kring klimatkompensation och avrådde bestämt från att använda ordet. Idag förs åter en diskussion om uttrycket i bland annat Sverige och England. Kanske lovar det mer än vad det håller?

Problemet är att det inte finns något företag som är neutralt vad gäller klimatet. När man beräknar sin klimatpåverkan görs alltid avgränsningar. Det medför att man inte räknar med den klimatpåverkan som alla ens leverantörer står för. Vanligt är att ta med transporter och tjänsteresor, men mycket återstår. Exempelvis kundernas användning av produkten. Användningsfasen, återvinning och avfallshantering orsakar också utsläpp som alltså inte alltid räknas in. Börjar man titta närmare på alla “klimatneutrala” företag kommer man att finna att de inte alltid är så neutrala som de ger sken av. Å andra sidan har de i alla fall påbörjat arbetet, och det i sig är positivt.

På U&W [you&we] har vi funderat över definitionen av uttrycket neutral. Kan ett företag någonsin bli neutralt med tanke på den klimatskuld som finns upparbetad i form av tidigare utsläpp? Vi menar att man bör betala tillbaka på denna skuld genom att ha negativa utsläpp innan man kan tala om neutralitet. Att uppnå negativa utsläpp kan t ex ske genom att producera mer förnybar energi än man använder och att genom klimatkompensation binda mer CO2 än man släpper ut.

Vi ställer oss också frågan vad ett företag gör som säger sig vara klimatneutralt. Har klimatarbetet upphört? Eller vill man ge sken av att man gjort allt som behöver göras? Vilken motivation ger det i det fortsatta arbetet och till personalen? Om man kallar sig neutral borde man ju inte behöva göra mer, eftersom allt redan är avklarat och man inte påverkar negativt längre. Eller håller neutral på att ges en ny innebörd?
”Vi släpper ut CO2 men vi är medvetna om det, så därför är allt lugnt?”
Idag är det nog så att alla företag som kallar sig klimatneutrala klimatkompenserar en del av sina utsläpp. Men borde inte klimatneutral innebära att man inte har någon klimatpåverkan alls?

Enligt vår erfarenhet är det mycket få bolag som ens är i närheten av att vara klimatneutrala enligt ordets riktiga innebörd. Tvärtom visar det sig att när man påbörjar ett klimatarbete så blir det mer och mer att göra när insikten fördjupas. Det sker genom noggrannare analys av utsläpp, mer sparåtgärder, effektivisering i produktion, förbättrad design och framtagande av produkter som går att separera vid återvinning. Det är åtgärder som alla tjänar på. Men det räcker inte för att bli klimatneutral. Det behövs mer, och även det är något som alla tjänar på.

I exempelvis den svenskproducerade intervju- och faktafilmen Beyond the Line vittnar en rad experter, företagsledare och investerare om att det inte är tillräckligt att spara och effektivisera. Stannar vi vid detta kommer vi aldrig att nå de politiska mål som diskuteras, dvs en minskning av de klimatpåverkande utsläppen med 80-90 procent. Det krävs att vi går “bortom linjen”, vilket innebär att utveckla helt nya “low carbon-produkter”, byta affärsmodeller, överge ohållbara produkter, söka nya marknader och kunder. “Business as usual” är inte längre en möjlighet. Att mot den bakgrunden kalla sig klimatneutral innebär att lura både sig själv och andra. Jobbet har bara påbörjats. Det långsiktiga målet bör vara att bli klimatpositiv, dvs. minska klimatpåverkande utsläppen med mer än 100 procent.

Allt det här kan låta allt för radikalt och hopplöst svårt att uppnå. Men så är det inte alls. Det handlar mest om att se sin egen påverkan och på ett affärsmässigt sätt fortsätta att agera i stort och smått utifrån den insikten. Så slarva inte med orden som klimatneutral. Det finns massor kvar att göra och det kan påverka livet på jorden.

Ellinor Eke
VD, U&W [you&we]

U&W [you&we] är ett konsultföretag som verkar inom hållbar utveckling och CSR