Linda Blomström är noga med att poängtera att Danske Bank dock inte ser bankens klimatarbete som den huvudsakliga strategin för att ta ansvar i samhället. Istället lyfter hon fram det arbete banken gör och som rör barn och och ungdomars brist på kunskaper i privatekonomiska frågor inom ramen för uppmärksammade och rättvist hyllade projektet Penningborg.
- Frågan om att lära männskor mer om privatekonomi är den frågan vi på Danske Bank upplever att vi har den största möjlighteten att förbättra vårt närsamhälle genom den kunskap vi besitter genom vår kärnverksamhet, förklarar Blomström.

Danske Bank har dock som mål att bli koldioxidneutrala under året, vilket är samma mål och tidsplan som SEBs Ingrid Jansson avslöjade att SEB har, när hon var gäst i CSR i Praktiken Live för några veckor sedan. Hos Danske Bank ska man först uppnå målet att bli klimatneutrala för att i januari definiera koncernmål för hur man ska reducera emissionerna, nedbrutet på olika områden, för olika delar av verksamheten. En del av dessa mål är redan klara och Danske Bank har exempelvis satt som mål att de ska reducera CO2-emissionerna som kommer från resor med 15% innan 2010 års slut, från 2008 år nivåer. Kompenseringen sker genom att investera i projekt med förnyelsebar energi, bland annat biogasprojekt i Indien och vindkraftverk i Litauen.

Kan du ge några konkreta exempel på åtgärder ni planerat för att minska era utsläpp?
- Vi har redan vidtagit flera åtgärder för att reducera emissionerna, bl.a. implementering av Telepresenceanläggningar på 14 platser under 2008, en investering på 40 miljoner kronor för bra mötesfaciliteter på elektroniska mötesplatser. Hos oss är viljan att bidra idag större än dessa 14 anläggningar har kapacitet till, så skepisen till beteendeförändringen som vi hade i scenarioplaneringen har aldrig inträffat, förklarar Blomström.

- Vi har estimerat att vi redan sparat ca 60 ton CO2 för att vi minskar resandet. Utöver det bidrar vi till våra CR-mål för anställda, att minska på resande och bidra till en work-life balance för våra anställda. Vi inventerar kontinuerligt möjligheter till energibesparingar i våra byggnader (ex. byte av ventilationssystem, beteendeförändringar hos anställda vad gäller apparater i viloväge och ”bortglömd” påslagen belysning) . Vi har under året anställt en energikonsult på koncernbasis för stöd i dessa processer och vi har dessutom omfattade projekt vad gäller digitalisering av dokument och informationskampanjer som ska reducera printandet av dokument i onödan. Bara mellan 2007 och 2008 sparade vi 500 ton papper och därmed ca 600 ton CO2.

Har ni också räknat på hur mycket detta sparar banken i kronor och ören?
- Vi har inte ett totalt estimat på besparingar, utan räknar per initiativ, förklarar Blomström och nämner som exempel en förväntad besparing på 14 miljoner kronor på resebudgeten genom implementeringen av videomötesutrustning.

Kan man säga att det är också en del av er strävan att minska era kostnadsmassa inom banken och att det därmed finns kopplingar till era affärsmål?
- Ja, visst finns det ett tydligt samband mellan reduktion av engeriförbrukning, resor och pappersutnyttjande, säger Blomström. Utöver det menar vi att det finns en tydlig koppling mellan vår affärsverksamhet och klimatfrågor i ett bredare sammanhang. Vi utvecklar t.ex. investeringsprodukter som ska vara kompatibla med klimatutmaningen.

Det börjar alltså röra på sig i bankbranschen. Det är snart tre år sedan brittiska investment- och försäkringsjätten Aviva deklarerade sig klimatneutrala men sedan dess har det gått relativt trögt och få andra stora spelare har följt efter. Nischspelare som svenska Roslagens Sparbank och norska Klæbu Sparebank har varit klimatneutrala i flera år och pensionsbolaget SPP är numera också klimatneutralt eftersom man ingår i norska Storebrand som varit klimatneutrala sedan 2007. Varken Swedbank, Nordea eller Handelsbanken är klimatneutrala men Swedbank skiljer sig från övriga banker genom att tydligt redovisa hur man konkret arbetar med att minska sina utsläpp och hur man skapat produkter kopplade till klimatfrågan. Ju mer bankerna blir transparenta med sitt arbete, ju mer kommer konkurrensen öka och ju snabbare kommer framstegen göras, och det är något vi ser fram emot.