För ett år sedan samlades ett gäng London-twittrare och organiserade ett evenemang kallat Harvest Twestival med syfte att koppla ihop människor för skojs skull men också för en god sak. Organisatörerna hade ett lotteri, samlade in bidrag och konservburkar för en lokal ideell organisation som jobbar för hemlösa vid Trafalgar Square. Till organisatörernas förvåning dök flera hundra deltagare som alla bar namnlappar med sitt användarnamn på Twitter för att identifiera sig.

Viljan att organisera sig har visat sig vara större än organisatörernas vildaste drömmar och när man upprepade idén i februari 2009 hade den spridit sig till flera städer, både i Storbritannien och i resten av världen. Ett år senare är Twestivalen en global företeelse och under de kommande tre dagarna organiseras lokala Twestivaler i mer än 200 städer över hela världen där människor samlas och samtidigt samlar in pengar till välgörande ändamål.  I sann gräsrotsanda jobbar alla som är med och arrangerar Twestivalerna som volontärer och numera bestämmer deltagarna själva till vilket ändamål pengarna ska gå.

I Sverige ordnas tre Twestivaler; i Karlshamn, Stockholm och Norrköping. I morgon kväll samlas folk i Karlshamn på Östra Piren för att samla in pengar till Akvo Foundation och samtidigt träffas man i Stockholm på Restaurang 1900 för att samla in pengar till Hungerprojektet. I Norrköping firas Twestivalen på Kulturhuset på söndag och även där är det Akvo Foundation som är mottagare av pengarna.

Twestival är  både ett intressant exempel på hur man genom sociala medier kan engagera människor på ett nytt sätt och ett exempel på hur man kan koppla det till insamling av pengar. En av slutsatserna från CSR i Praktiken.se artikelserie där vi följde Barack Obamas presidentkampanj från insidan var ju att man först måste be folk förstå frågan och sedan be om deras engagemang och sist deras pengar. Om man jobbar med insamlingar finns det därmed all anledning att delta i årets Twestival för att förstå mer om vilken roll sociala media kan spela. En av de som har förstått är Hungerprojektet och det är ingen slump att de figurerar i dessa sammanhang. För i en målgrupp där det är precis lika normalt att skicka meddelanden via Facebook som att mejla (även om Facebook känns lite gammeldags nu när halva världen är med) eller som konstant twittrar vad de jobbar med just nu är det ju självklart att man anger sitt Twitternamn i sin kontaktinformation. (Något som Hungerprojektets medarbetare naturligtvis gör.) Och då är det ju också självklart att man har med sitt Twitternamn på namnlappen när man besöker Twestivalen.