Göran Pettersson reflekterar i en intressant artikel (CSR i Praktiken.se, 23 juni) kring hur vi ska benämna den verksamhet som olika aktörer (företag, organisationer, privatpersoner) bedriver för att bidra till en bättre värld.

Svenska PostkodLotteriet har valt att använda ordet ”välgörenhet” eftersom det, precis som Göran Pettersson skriver, på ett bra och enkelt sätt förmedlar vad det handlar om – att göra väl. Göran Pettersson har helt rätt i att många företrädare för den ideella sektorn rynkar på näsan åt detta ord och lägger in negativa värderingar och associationer, t ex en ojämlik relation mellan givare och mottagare, allmosor och ”den rike som med en klapp på huvudet ger lite pengar till den fattige”.

Detta är självklart en bild som även vi vänder oss starkt emot. När vi pratar välgörenhet vill vi istället visa på nya och innovativa sätt att samla in pengar och stödja ideella organisationers viktiga arbete för en bättre värld – i Sverige och i världen.

Frågan är om skepticismen kring begreppet välgörenhet inte är lite av en kvarleva från en tidigare samhällsepok. Vi upplever att ordet välgörenhet på senare tid fått en renässans, kanske eftersom det börjat användas som en översättning för det engelska ordet charity som betecknar en organisation som arbetar för välgörande ändamål genom att hjälpa behövande på olika sätt.

PostkodLotteriet arbetar i partnerskap med en stor mängd organisationer som täcker många olika områden, från forskning till katastrofstöd, utrotningshotade djur eller läxläsning med barn. Välgörenhet är ett rakt och enkelt samlingsbegrepp för allt detta.

Även om det finns en kritisk inställning till ordet välgörenhet hos dem som arbetar inom ideella organisationer, vet vi att för allmänheten fungerar ordet utmärkt. En Sifo-undersökning som PostkodLotteriet lät genomföra 2008 visar att endast 6 procent av allmänheten upplever begreppet välgörenhet som negativt, medan nära 80 procent upplever det som positivt och 13 procent som neutralt. Dock finns det en något större skepticism bland journalister och politiker, men även där upplever en klar majoritet ordet som positivt eller neutralt. En knapp femtedel inom dessa grupper gör en negativ koppling till ordet välgörenhet.

Vår slutsats är att det finns en stor positiv kraft i begreppet välgörenhet hos den breda allmänheten. Därmed vore det synd att inte använda det. De allra flesta förknippar ordet välgörenhet med något bra och glädjande. Genom att använda ett språk och uttryckssätt som förstås och gillas av många människor kan vi involvera fler personer i det viktiga arbetet att bidra till en bättre värld – i Sverige och i världen.

Anna Wieslander
Kommunikations- och Välgörenhetschef, Svenska PostkodLotteriet