Som ledarskapsbok är Frans Johanssons Medicieffekten lika mycket eller lite inspirerande som många andra ledarskapsböcker som kommit de senaste åren. Och precis som många andra böcker i genren slår man igen pärmarna efter läsningen och undrar vad man egentligen fick med sig utöver en det här fallet intressant genomgång av hur revolutionerande idéer uppstått i skärningspunkten mellan idéer, begrepp och kulturer? Visserligen finns det lite allmänt hållna tips och råd på hur man kan forcera fram nya idéer genom men samtidigt saknar man lite mer konkreta förslag på hur man själv kan låta sig influeras av olika världar och på så sätt lägga grunden till korsbefruktande idéer.

Paradoxalt nog är det dock när man tillämpar bokens grundläggande teori om att sätta saker i ett nytt sammanhang som boken blir läsvärd. För med Medicieffekten har Johansson skapat en av de bästa böckerna om poängen med mångfald som skrivits då det blir så tydligt vilken roll mångfalden spelar för att ett företag ska behålla och utveckla sin innovationsförmåga.

När det brittiska underrättelseväsendet under det andra världskriget skapade den kodknäckargrupp som hade i uppgift att lösa gåtan bakom den tyska chiffreringsmaskinen Enigma valde man förutom kryptologer också att inkludera matematiker, vetenskapsmän, klassicister, stormästare i schack och korsordsfanatiker. Den idemässiga mångfald de representerade anses vara en av orsakerna till att man efter några månaders internering på herrgården Bletchely Park lyckades knäcka Enigma. Britterna kunde därigenom vända krigslyckan till havs där de tyska ubåtarna plågat de brittiska konvojerna med sina koordinerade anfall, koordinerade genom meddelanden som tidigare krypterats med Enigma.

Det råder ingen tvekan om att grupper som representerar många discipliner, men också olika kulturer, åldrar, länder, kulturer och kön har större chans att komma på nya och unika idéer. Genom hela boken visar Johansson hur grupper som präglats av olika sorters mångfald uppmuntrar skilda åsikter, ansatser och ramverk på samma sätt som en person som i sig har en mångfald av erfarenheter från vill skilda områden har väsentligt större möjligheter att föda en verkligt innovativ idé än någon som har erfarnhet från ett ställe eller ett område.

Den lättsmälta boken ordineras till alla de som är skeptiska mot mångfald. Förklädd till en innovations- och ledarskapsbok är den lockande nog för de flesta att läsa som inspirerande tidsfördriv men fungerar samtidigt som utmärkt diskussionsunderlag när man i efterhand vill diskutera vad man kan göra i mångfaldsfrågan. Om vi nu ska försöka hitta de oväntade kombinationerna, ställa oss i skärningspunkten mellan idéer, begrepp och kulturer så är det väl rimligt att vi samlar människor som kan representera olika idéer, begrepp och kulturer snarare än att låta innovationsgruppen bestå av medelålders vita män med ingenjörsutbildning? Det må vara sunt förnuft, men även det kan ibland behöva förpackas för att vi ska inse hur viktigt det är. Och det har Johansson gjort bra, även om han var omedveten om att boken skulle kunna läsas även ur det perspektivet.