När man lämnar in bilen för service på Upplands Motor i Akalla norr om Stockholm möts man av en skylt som deklarerar vilka språk medarbetarna talar och plötsligt inser vi att bilfirman är något stort på spåret. Genom att fokusera på språk förblir medarbetarna medarbetare, snarare än invandrare i första eller andra generationen.

Det är lätt att förbise vilken möjlighet språk har för att få kunderna att känna sig välkomna och förstådda om man förutsätter att alla kan svenska. Men det räcker att föreställa sig hur det skulle vara att lämna in bilen på service i Danmark för att inse att man som svensk nog gärna skulle få bilen servad av någon som kan förklara vad de gjort på svenska än på danska. Genom att visa upp att Upplands Motors servicetekniker tillsammans behärskar 14 språk signalerar man att bolagets sätt att hantera mångfald är lika modern som den ljusa, rena lokal man servar bilarna  i.

Ett annat företags om upptäckt detta är Ikea. På alla anställdas namnskyltar har man sedan flera år tillbaka små flaggor som symboliserar vilka språk man talar och det är en metod som är mera gångbar i detaljhandeln än att sätta en skylt vid ingången. Det är en mycket enkel åtgärd som kan få stora konsekvenser och värt att fundera på nästa gång man ska se över formen på namnskyltarna.

Genom att fokusera på språk kan man också ställa tydligare krav på de anställda, oavsett bransch. För att kunna avancera till nästa position, eller för att få hantera kunder kan man begära att den anställde ska behärska två språk. Det sätter ju lika stor press på någon som har svenska som modersmål att lära sig engelska som någon från Bosnien att lära sig svenska och syftar dessutom både till att ge kunderna bättre service. Istället för att stirra sig blind på etniska skillnader kan ett fokus på språk därmed bidra till att man fokuserar på något som betyder något för företaget.