En stark trend i samhället och på arbetsplatser är att ta ett socialt ansvar. Från början användes ofta begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) – Företags sociala ansvar. Detta CSR-begrepp har nu i flera fall ersatts av begreppet Organizational Social Responsibility eller endast Social Responsibility (SR) – Organisationers sociala ansvar. Orsaken till att det nya begreppet introducerades är att inte begränsa sig till att endast omfatta företag utan även andra organisationer till exempel offentliga.

Socialt ansvarstagande organisationer är på samma sätt som med begreppet hållbar samhällsutveckling ett svårdefinierat område. Som arbetsdefinition kan dock socialt ansvarstagande aktiviteter i en organisation beskrivas som ”alla aktiviteter som en organisation genomför för att bidra till ett hållbart samhälle, vilket innebär att människor och natur som direkt eller indirekt påverkas av organisationens verksamhet skall långsiktigt må bra”.

Ett konkret verktyg för att arbeta med delar av organisationens sociala ansvar, framförallt rörande de sociala relationerna på arbetsplatsen, är verktyget Socialt index som finns utgivet av Arbetslivsinstitutet och elektroniskt publicerad vid biblioteket på Stockholms universitet. Det sociala indexet har utvecklats i Danmark av Socialministeriet i samarbete med Socialforskningsinstitutet, KPMG och med stöd från ett nätverk av danska företagsledare. Verktyget är översatt från danska under ledning av professor Gunnar Aronsson. I Danmark finns även möjligheten att få sitt sociala arbete utvärderat av en oberoende utvärderingsgrupp för att fastställa ett värde mellan noll och hundra. Erhåller en arbetsplats en poäng över sextio får arbetsplatsen under tre år använda sig av en symbol som betyder att arbetsplatsen är socialt ansvarstagande. Denna möjlighet finns inte i Sverige även fast tendenser till tankegångar i denna riktning rörande utvärdering och märkning av arbetsplatser fragmentariskt har diskuterats i den politiska arbetsmarknadsdebatten. Tanken är god och bör utredas djupare.

Verktyget är gruppbaserat där medarbetarna på arbetsplatsen är aktiva i arbetet och ett flertal faktorer på arbetsplatsen diskuteras och poängsätts på ett systematiskt sätt. När diskussionen är genomförd skapas en handlingsplan med överenskommelser om hur förbättringsarbetet ska genomföras. Ett begränsat antal arbetsplatser har arbetat med verktyget socialt index i Sverige varav några inom projektet Attraktiva arbetsplatser som bedrivits i Jämtland. Resultaten är lovande med fina resultat vid till exempel Intensivvårdsavdelningen på Östersunds sjukhus.

Socialt ansvarstagande och hållbar samhällsutveckling börjar bli ett starkt kommande område och diskuteras frekvent på arbetsplatser och i media. Sverige har en god position och försöker driva frågorna framåt genom till exempel den framstående roll Sverige tillsammans med Brasilien har i arbetet med den kommande vägledningsstandarden rörande socialt ansvarstagande ISO 26000. Även diskussionerna som regeringen för tillsammans med Kina rörande hållbar samhällsutveckling och socialt ansvarstagande visar på frågornas prioritet och aktualitet.

Internationellt sett finns förutom ISO 26 000 ett intensivt arbete med dessa frågor sedan tidigare där de så kallade SA8000- och Business Social Compliance Initiative (BSCI)-standarderna arbetats fram. Ett syfte med BSCI-standarden är att samla olika övervakningssystem och etiska uppförandekoder till en gemensam plattform och flera stora svenska företag följder deras uppförandekod. Ett annat exempel är initiativet kring Global Reporting Initiative som ger vägledning kring hur organisationer kan genomföra hållbarhetsrapporter rörande ekonomi, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, produktansvar och samhällsansvar. En tanke är att rapporteringen ska leda till en ökad transparens för samtliga aktörer runt organisationen.

Både den nationella och internationella trenden kring dessa frågor verkar stark och ökande. Vid diskussioner med forskare och konsulter inom området stärks den bilden ytterligare. Exempelvis berättar Anna-Karin Birath vid konsultföretaget Systain i Hongkong, som arbetar praktiskt med kunskapsstödjande aktiviteter rörande socialt ansvarstagande och hållbar utveckling med verksamhet i Europa och Asien, om en ökad efterfrågan och intresse från kunder avseende kunskap inom området. Utvecklingen i Asien drivs dock till stor del av ökade krav från västerländska multinationella organisationer på sina underleverantörer vilket stryker under vikten av att fler organisationer ställer sociala och hållbarhetskrav i sin leverantörskedja.

Min slutsats av detta är kanske inte helt oväntat att socialt ansvarstagande är ett strategiskt område som har kraften och prioriteten att ta sig från en pappers- till riktig tiger och är en naturlig del av en attraktiv arbetsplats. Ledningens roll i detta arbete är kritiskt för att driva och legitimera de utvecklingsinsatser som behövs genomföras.

Johan Larsson
Teknologie licentiat, Civilingenjör, Teknologie kandidat

Johan Larsson verkar som forskare, konsult, krönikör och författare inom området ledarskap och verksamhetsstyrning för hälsa, kvalitet och effektivitet. Johans licentiatavhandling heter The Effect of Leadership Values, Methodologies and Behavior on Quality and Health. Johan är även medförfattare till den populärvetenskapliga boken Att styra med hälsa – från statistik till strategi.

Artikeln har även publicerats i Dagens Juridik.