torsdag 9 februari, 2012 Ledande på analys och opinion sedan 2006

Debattartikel: Olyckligt och oansvarigt när hållbarhetsskeptiker tar till myter och halvsanningar

Det finns en bred samsyn kring vad som krävs för att snabbt ställa om till ett hållbart samhälle. Trots det accepteras myter och halvsanningar som bevis när kritikerna kommer med invändningar, något som är extra allvarligt när de försöker framstå som representanter för trovärdiga lärosäten, skriver Jan Peter Bergkvist, rådgivare i hållbara affärer. Håller du med eller har du en helt annan åsikt? Skriv din kommentar efter artikeln och delta i debatten!

Vår jords framtid är osäker och det är bråttom att ställa om till en socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Denna sanning har blivit en kännbar verklighet för snart sagt varje människa idag och en samsyn kring detta finns bland politiker av alla färger, företagsledare och miljörörelse. Våra största utmaningar nu är att det är bråttom och att i ingen annan debatt accepteras så många myter och halvsanningar som bevis som just i denna.

Därför är det så olyckligt och oansvarigt av en forskare som Robert Nilsson (DN debatt 22 februari) att slarvigt och i svepande drag spä på dessa myter. Jag är övertygad om att denna artikel kommer att gå till historien som som en av de sista i raden av tvivlare som kan surfa på vågen av medias behov av motsättningar i hållbarhetsdebatten. Man minns artikeln för några år sedan om att källsortering var kontraproduktivt (elda upp allt i stället) signerad av bl.a. Valfrid Pålsson och nu för några veckor sedan Per-Olof Eriksson som förespråkar ökade utsläpp av fossil CO2. Gemensamt för de två senare var att de bär ”f.d.” i sina titlar vilket kan anses lite förlåtande. Detta är inte fallet med Robert Nilsson som är aktiv professor på Stockholms Universitet idag. Det är därför det blir extra allvarligt när han samlar snart sagt alla de argument mot ett hållbart samhälle som fortfarande valsar runt i debatten i en och samma artikel och med detta dessutom framstår som representant för Stockholms Universitet.

Verkligheten är tyvärr inte Professor Nilsssons utan den är att vi har oerhört bråttom att vända utvecklingen och då inte bara att minska utsläppen av de svårnedbrytbara kemikalier som Professor Nilsson så noga värnar om utan också och att samtidigt se till att ställa om från ett fossilt samhälle till ett förnybart och samtidigt styra produktion och konsumtion från metoder som nu snabbt utarmar våra ekosystem och samtididigt se till att vi får en rättvisare värld där alla vi som bor på denna planet kan uppfylla våra grundbehov som att äta sig mätta, känna trygghet och vara en del av ett socialt sammanhang.

Är detta då möjligt?
Absolut! Och lösningen är inte längre bort än hos oss alla i våra dagliga val och beslut som individer. Vi kan nyttja de system som finns för att underlätta för oss såsom Svanen, Bra Miljöval, KRAV och Rättvisemärkt. Vi kan välja bort varumärken och företag som väljer att vara en del av problemen och sitter fast i sina gamla system och istället premiera de företag som går i bräschen för hållbar utveckling. Samma sak kan vi göra med våra poliktiker, oaktat deras partifärg.

Varför går det inte så snabbt som det måste?
Huvudskälet är brist på kunskap. Alla människor vill överleva och vill att barnen skall få en ännu bättre framtid men ändå fattar vi dagligen beslut som bidrar till en icke hållbar framtid. Detta beror inte på att vi är cyniska eller elaka eller ens korkade utan helt enkelt på att så många av oss inte förstår hur det hela hänger ihop. Till och med kemiprofessorer med decennier av upparbetad kunskap inom sitt specifika område (kunskap som är oerhört viktig för samhället, rätt använd) är många så djupt fångna i sitt smala område att de totalt missar att se helheten. Det är då man som Robert Nilsson gör misstagen att fokusera på att lösa ett problem i taget av alla de problem som uppstått och fortsatt uppstår när man inte har en systemsyn på hållbarhet.

Min slutsats är följdaktligen att skall vi ha någon chans att vända utvecklingen till en hållbar värld så måste utbildningen kring hållbart brukande av våra eko- och samhällssystem snabbt in på alla nivåer i vårt utbildningssystem så att vi tar till vara varje individs skicklighet i att manövrera utveckligen åt rätt håll. Samtidigt måste vi höja blicken och få en tuff och utmanande mediadebatt kring hur snabbt vi kan fasa ut svårnedbrytbara kemikalier, eller fossila bränslen, eller kläder tillverkade av småbarn, eller trädgårdsmöbler av kalhuggen regnskog, eller jätteräkor som utarmar mangroveträsken, eller tungmetaller som sprids via leksaker, eller mjukgörare i PVC eller…

Den enda miljöextremism som måste stoppas och det snabbt, är bakåtsträvarna som sitter fast i sin övertygelse som skapat dagens problem och som ibland underblåses av företag som sitter lika illa till.

Vi har oanade möjligheter att skapa ett hållbart, lustfyllt spännande och ekonomiskt blomstrande samhälle och inte minst mycket lönsamma företag om vi satsar på lösningarna och framförallt inte låter oss fördröjas av gårdagens (o)- kunskap.

Jan Peter Bergkvist
Rådgivare i hållbara affärer

Jan Peter Bergkvist är grundare av Sleepwell som rådger företag i hållbara affärer. Tidigare arbetade han på Scandic Hotels i femton år med fokus på hållbarhetsfrågor och i sin roll som Hållbarhetsdirektör.

Dela artikeln

Relaterade artiklar

Inga kommentar

Visa kommentarer och kommentera själv!
Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter Dela på Pusha Spara på Delicious

ANNONS

Senaste nyheterna

Impact investment är den nya filantropin

Filantropi verkar nu på allvar börja sitt intåg i Sverige, med rika entreprenörer som skänker bort sina förmögenheter och ett nyetablerat svenskt Filantropiskt forum. Den filantropiska trenden i Sverige har dock redan börjat präglas av Impact Investment, ett nytt fenomen som har utvecklats i de länder där filantropi länge varit utbrett och som nu även kommit till Sverige.

Nya dubbeldäckare ger bättre luft och fler jobb

Om några veckor är det dags för Londonborna att vänja sig vid en ny profil i trafiken. Då inleds trafik med en ny generation dubbeldäckare på linje 38 mellan Victoria och Hackney, en av huvudstadens populäraste linjer.

Ledande på analys och opinion sedan 2006