onsdag 23 maj, 2012 Ledande på analys och opinion sedan 2006

Mobilåtervinning ger snart frön i Kenya

  • ?php print $data['texts'][0]; ?>

I Sverige har återvinningen av mobiltelefoner kommit igång under det senaste året, mycket tack vare Nokias initiativ Mobilkomposten. Så hur jobbar bolaget med återvinning i andra länder? Vår nya afrikakorrespondent åkte till Nairobi för att träffa Dorothy Ooko, Nokias återvinningsgeneral i regionen och ta reda på mer.

I vartenda gathörn i städer och byar runtom i Kenya hittar man små shops med refillkort för mobiltelefoner och överallt säljs laddare, batterier, mobiltelefonskal och annan elektronik. Värre är det att hitta en återvinningsstation, för trots den snabbt växande marknaden för mobiltelefoni i Afrika fanns det, till för ett år sedan, små eller inga möjligheter för konsumenter att lämna utslitna telefoner till återvinning.

I Östafrika startade Nokia i februari 2008 ett för Afrika unikt återvinningsinitiativ, som nu utökas. Kenya blev allra först ut med återvinningslådor för mobiler, information riktat till allmänheten och utbildning av butiksanställda runtom i landet. För kunskaperna om möjligheten att återvinna, liksom vad återvinning egentligen innebär är begränsade och många menade att det var för tidigt att introducera ett återvinningsinitiativ i ett land som Kenya, berättar Dorothy Ooko när vi träffar henne på Serena Hotel i Nairobi. Ooko är kommunikationschef på Nokia och den som ansvarar för projektet i flera afrikanska länder.

Ett år efter starten kan man dock konstatera att skeptikerna fått delvis rätt: det krävs incitament för att förmå mobilanvändarna att lämna in sina utslitna telefoner för återvinning när inte insikten om att de därmed inte riskerar att hamna ute i naturen inte finns, eller inte räcker till. Frågan är bara vilka incitament, som inte samtidigt riskerar leda till andra problem.
- Att vi fått in ett hundratal mobiltelefoner under 2008 är långt ifrån bra nog, och det gör inte situationen lättare att många säljare erbjuder en slant för en gammal mobil, som man sedan använder delar av för att göra ”nya”, säger Ooko men påpekar samtidigt att det gäller att ha tålamod.

Frökuponger i utbyte mot de inlämnade telefonerna är en av de idéer hon tror skulle kunna fungera utan att skapa andra problem; att till exempel betala för telefonerna kan öka stöldbenägenheten. Frökupongerna kommer troligtvis att finnas tillgängliga någon gång under 2009. En annan utmaning är att nå ut. I det avseendet är radiosändningar på flera olika språk ett ovärderligt verktyg.

På frågan om vad återvinningsinitiativet betyder för Nokia svarar Ooko att det är en konsekvens av att vara en ansvarstagande medborgare, inte bara ett företag som utvecklar och säljer telefoner. Och för egen del, tillägger Ooko, handlar det om att ta ett delat ansvar tillsammans med konsumenterna och att bidra till en ökad medvetenhet om hur var och en kan agera på ett mer hållbart sätt.

Medvetenheten är något Ooko redan nu kan se har ökat.
- Skeptikerna har börjat inse att vi menar allvar och att det är nödvändigt att agera som vi gör, säger hon och tycker att det har skett en attitydförändring sedan initiativet startade för ett år sedan.

Nu återstår den stora utmaningen: att nå ut till alla de konsumenter som inte har tillgång till internet, inte har råd att köpa dagstidningen och som i dagsläget lämnar in sin mobiltelefon till en återförsäljare för ett par hundra shilling i stället för att leta upp en av de återvinningsbehållare.

Dela artikeln

Relaterade artiklar

1 kommentar

Visa kommentarer och kommentera själv!
Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter Dela på Pusha Spara på Delicious

ANNONS

Senaste nyheterna

Dags för en global moraldiskussion?

I en transparent värld vet alla vem du gör affärer med – och du får stå till svars för det. Oavsett om det är en kinesisk diktatur, krigsherrar i Sudan eller odemokratiska stater. Efter vårens skandaler med bristande företagsetik, med Lundinaffären i centrum, följer en viktig fråga: Vilken moral kan man kräva av företag när det kommer till demokrati och mänskliga rättigheter. Vi bad en präst, en företagsledare och Sveriges nya CSR-ambassadör att ge oss sina perspektiv.

Därför delar Facebook sina energihemligheter

Att det blev Luleå som vann kampen om var Facebook skulle placera sitt första datacenter utanför USA väckte uppmärksamhet när beslutet meddelades i höstas. Orsaken till placeringen berodde dock inte bara på ett generöst etableringsstöd från svenskt håll utan för att läget erbjuder flera viktiga energimässiga fördelar.

SoCap 2012: På jakt efter pengar och paradigmskiften

En av Europas främsta mötesplatser för samhällsentreprenörer och investerare arrangerades i Sverige i förra veckan. Med de senaste veckornas debatt om huruvida det är för lätt för dem att få pengar, färskt i minnet åkte vår chefredaktör till Malmö för att försöka skaffa sig en uppfattning om verkligheten bakom hypen.

Ledande på analys och opinion sedan 2006