Hennes visitkort är dubbelsidigt. På ena sidan står hennes namn och titel med kinesiska tecken och på andra sidan med västerländska bokstäver; Bonnie Nixon Gardiner, Global Program Manager, Supply Chain, Social & Environmental Responsibility.

I Kina, liksom många andra delar av Asien, överlämnar man oftast visitkortet med båda händerna och en lätt bugning, för att signalera respekt och vördnad inför den man träffar. Hon berättar att österländska kulturer också följer dessa vördnadsfulla och andliga ritualer när man hälsar på varandra och önskar att vi i väst kunde ta efter denna sed.
- Efter att ha jobbat med så många aspekter av mänskliga rättigheter och etiska frågor står det klart för mig att det sätt hur vi behandlar andra en av de få saker vi verkligen kan bestämma själva.

Men Nixon Gardiner kan också bestämma hur HP agerar. Som ansvarig för etisk produktion på HP, som med en omsättning på över 100 miljarder dollar (ca 643 miljarder kronor) är världens största datortillverkare men också världens femte största mjukvaruleverantör. Avdelningen där hon jobbar styr över 400 underleverantörer vars över 400 000 anställda producerar över en miljon bläckpatroner, 110 000 skrivare, 75 000 datorer och 3 500 servers – varje dag.

Siffrorna är ofattbart stora och det är naturligt att fråga sig hur datorjätten gör för att säkerställa att leverantörer över hela världen följer HPs uppförandekod En av anledningarna sägs vara just Nixon Gardiner som inte bara varit drivande bakom HPs tuffa krav men också som en av arkitekterna till ett ambitiöst program för att förbättra arbetsförhållanden i hela elektronikindustrin. Men när jag frågar om orsakerna till att HP idag ses som en föregångare på området anger Nixon Gardiner paradoxalt nog det faktum att de tillhörde eftersläntrarna att outsourca sin produktion.
- Det dröjde ända in på 1990-talet när några underleverantörer fick ta över produktionen i våra fabriker i Silicon Valley. Vi var tvungna för att pressa kostnaderna men internt oroade sig många för den brist på kontroll det skulle innebära – vi har ju samma lite nördiga men noggranna ingenjörskultur på HP som exempelvis Ericsson.
- Runt sekelskiftet flyttade det mesta av produktionen vidare till lågkostnadsländer och återigen var vi senare än våra kollegor. Men när en grupp ingenjörer från skrivaredivisionen i Vancouver besökte en fabrik i Kina insåg de att inte var nöjda med standarden på tillverkningen. Det blev startskottet för att säkerställa att våra produkter höll samma standard som när vi själva hade all tillverkning.

2002 hade HP infört nya högre krav för alla leverantörer men till skillnad från kollegorna valde man en annan väg än att helt förlita sig på kontrollanter för att säkerställa att uppförandekoden följs.
- Vi studerade hur andra gjort och insåg att en nyckelfaktor är att ha folk fysiskt på plats. Det inte funkar att låta inspektörer rapportera till några personer på huvudkontoret, förklarar Nixon Gardiner. Man måste ha folk som känner kulturen, språket och som förstår leverantörernas problem. När jag besöker våra partners i Kina – och notera att vi kallar dem partners, inte underleverantörer – är det ett gäng människor från HP som också jobbar där och hjälper dem bli bättre. Det gör att våra partners känner att vi är långsiktiga och det gör oss trovärdiga.
Timberland hävdar att en viktig del av deras trovärdighet gentemot leverantörer ligger i att de driver en av sina fabriker i egen regi. Gäller det också för er?
- Absolut.  När vi skötte all vår egen produktion lärde vi oss att du behandlar din personal väl ger det högre arbetsmoral, högre produktivitet, de stannar längre och utbildningskostnaderna minskar
- Vid produktionslinjerna lärde vi oss att man behöver variation ergonomiska arbetsmiljöer. Om folk är nöjda får man färre skador, färre olyckor och färre sjukskrivningar. Om man minskar övertidsarbetet får man bättre kvalitet, mindre defekta produkter och därmed färre produktreturer. Det är sånt här vi lärt oss genom att tillverka själva i nästan sextio år!
- Men även om det är sunt förnuft för oss måste vi ändå argumentera rätt för att få gehör hos våra partners. Vi samlar data och sedan visar vi dem; Om du gör om den här produktionslinjen kan du minska personalstyrkan med en fjärdedel, och om du ändrar här borta så kan du spara kostnader där!

Det är krävande att intervjua Nixon Gardiner. Hennes energi och engagemang är påtagligt, men oväntat ohämmat och oputsat efter snart tio år på samma jobb. Hon pratar väldigt snabbt, sitter framåtlutad i stolen och gestikulerar för att understryka det hon säger.

Det uppskattas att mer än hälften av all elektronik som återvinns i USA hamnar på tippar i Kina. För att undvika att HPs produkter hamnar där förklarar Nixon Gardiner att man börjat tillämpa samma kontroller med sina återvinningspartners som andra gör med sina leverantörer. Genom att följa skrotet neråt i kedjan försäkrar man sig om att det verkligen återvinns på rätt sätt. Innebär det att man kan vara helt säker på att de containers med elektronikskrot som Greenpeace beslagtagit nyligen i Hong Kong är fria från HP-produkter, undrar jag skeptiskt?
- Nej, svarar Nixon Gardiner syrligt och tonen blir kort; Men om det finns våra grejer i den där containern beror det på att kunderna inte lämnat in det på ett ansvarsfullt sätt. Vi har över 1 500 returkanaler över hela världen men ändå slänger folk en gammal PC i soporna när de är trötta på den.
- Jag som jobbar med hälsa och säkerhet vet hur viktigt det är att se till att alla i fabrikerna har rätt utbildning, rätt handskar och att ventilationen är optimal. Men på sopbergen eldar barn upp elektroniken!

Jag undrar om det mot den bakgrunden ändå inte ligger något i Greenpeace kritik mot att HP inte snabbare byter ut giftiga ämnen i sina produkter? Naturligtvis håller hon inte med utan svarar att man måste vara helt säker på att man hittat en bättre lösning innan man låter den ersätta ett tidigare ämne. Hon inser att hon låter defensiv och avslutar med ett ursäktande leende;
- Vi må vara ingenjörsnördiga, men vi gillar solida fakta.

(För den som är intresserad och vill veta med rekommenderas ett besök på Individual Producer Responsibilitys webbplats där det finns mycket information om återvinning av elektronik som ett resultat av samarbete mellan HP, Sony, Braun och andra, inklusive en rad organisationer, bl.a Greenpeace. )

HP är det första elektronikföretag som offentliggjort en lista över sina leverantörer – hur resonerade ni inför beslutet?
- Leverantörslistor är inte längre företagshemligheter – numera kan vemsomhelst hitta en av våra leverantörer genom några sökningar på nätet. Trots det tog det lite tid för oss att bestämma oss och fundera på våra tre huvudmotiv; För det första kände vi att det skulle höja ribban för hela industrin och ta ansvarstagandet till en ny nivå. Det andra motivet var att fördjupa relationen med våra hundra största leverantörer. Nu är det offentligt att vi jobbar tillsammans och det är uppenbart att det inte är bra för någon av oss om de inte lever upp till våra krav. Samtidigt kan vi be dem om hjälp för att bidra till att sänka våra utsläpp och minska vår miljöpåverkan. Det tredje motivet var att kunna säga till våra konkurrenter att ”nu vet ni vilka våra leverantörer är. Låt oss prata om hur vi kan säkerställa att vi sänder samma budskap till våra leverantörer när det gäller kvalitetsnivåer och arbetsförhållanden”.
- Vi har fått enormt positiv respons från analytiker, miljöorganisationer och media. Det är ju bara fyra andra företag som gjort något liknande tidigare; Levi’s, TImberland, Nike och Reebok/Adidas.
- En oväntad effekt är att flera av våra konkurrenter hört av sig de senaste veckorna till oss efter att miljöorganisationer kontaktat dem med en uppmaning att ”ni borde följa HPs exempel”!

Hennes skratt smittar och jag inser att grunden för hennes inflytande över arbetsförhållanden i elektronikfabriker världen över inte bara har att göra med hennes position utan minst lika mycket hennes energi och förmåga att få folk att argumentera på ett sätt som gör att alla känner att de är vinnare.

Att hon bemöts med stor respekt hos leverantörerna i Kina signalerar även hennes visitkort – de tre kinesiska tecknen som symboliserar hennes namn betyder nämligen ”högt uppe”, ”uppskattad” och ”skönhet”.