Enligt artikeln motsvarar det en kostnad på 38 miljarder dollar (ca 320 miljarder kronor) och man pekar på att frivilligorganisationerna måste bli mer långsiktiga när det gäller att ta hand om denna ibland förbisedda och undervärderade talangpool. Artikeln pekar dock på att intresset för att volontera är rekordstort, inte minst bland fyrtiotalister och unga.

Orsakerna till att volontärer lämnar en organisation beror enligt artikeln främst på att organisationerna inte ger volontärerna uppdrag som matchar de kunskaper volontärerna har, att man misslyckas med att ge volontärerna tillräckligt med respons så att de känner att de gör nytta, att man inte mäter värdet av volontärarbetet, att man glömmer bort att utbilda och investera i såväl volontärerna som volontärsamordnarna i den egna organisationen och att man inte tillsätter en ledare som ansvarar för alla volontärer och som tillåts ta tid för att ha deras bästa för ögonen.

För att komma till rätta med problemen föreslår artikelförfattarna att man måste tänka om volontäruppdrag som något som bara är komplimentärt till att också omfatta viktigare uppdrag i organisationen vilket därmed höjer motivationsförmågan hos alla. Samtidigt måste organisationerna bli bättre på att ta tillvara den expertis som varje volontär besitter istället och därmed få ut maximalt av deras tid, istället för att behandla alla volontärer som utbytbara kuggar vars bakgrund är ointressant. Författarna pekar också på vikten av att skapa gemensamma aktiviteter där både de anställda och volontärerna i en organisation deltar. På så sätt undviker man känslan av olika lag och man skapar en större förståelse för varandra.

Författarna pekar också på att organisationerna måste bli bättre på att använda ny teknik för att rekrytera och behålla volontärer och man pekar bland annat på amerikanska VolunteerMatch som både förenklat rekryteringsprocessen och dessutom kopplar ihop volontärer med frivilligorganisationer som passar volontärernas intresseområden och bakgrund, något som också varit en bidragande faktor till den svenska motsvarigheten Volontärbyrån. Slutligen uppmanas frivilligorganisationerna att upprätta långsiktiga planer och bestämma varför och hur de vill jobba med volontärer i sin verksamhet, snarare än att ta in dem ad hoc i den dagliga driften.

Artikeln avslutar med att peka på de många nya människor som söker sig till volontärjobb, fyrtiotalisterna och ungdomarna och de möjligheter det skapar för organisationerna. Ett faktum som också årets volontärbarometer, om läget i Volontärsverige, också pekar på.