Det är Sveriges Radio P4 Malmö som rapporterar vilka kostnader samhället hade fått för fem värdar som Lugna Gatan anställt på Rosengård i Malmö, om de inte jobbat för Lugna Gatan. Slutsatsen är att Malmö stad, som satsar två miljoner per år på programmet, sparar mellan två och tre miljoner kronor per år, eller ca 75 miljoner kronor för resten av deras livstid, jämfört med om Lugna Gatan inte fångat upp dem.

De stora vinsterna uppstår dels som en följd av utebliven brottslighet och missbruk, dels som en följd av att samhället inte behöver bidra till ungdomarnas försörjning. Kalkylen bygger på ett antagande om att sex av tio värdar, helt eller delvis, skulle ha levt i utanförskap om de inte rekryterats. Med Lugna gatan minskar den andelen till två av tio.

Kalkylen har också genomförts i Stockholm, där DN rapporterar att varje värd i genomsnitt skulle orsakat samhällskostnader på 650.000 kronor per år om de inte rekryterats till Lugna gatan, vilket motsvarar en årlig samhällskostnad på cirka 19,5 miljoner.

Att beställa studien är ett begåvat drag av Lugna Gatan eftersom det ger dem mycket mer på fötterna när de diskuterar om fortsatt finansiering för sin verksamhet med representanter från samhället och från företag. Det ger dem nämligen möjlighet att skifta fokus från att prata om sin egen effektivitet (en fälla många insamlings- och frivilligorganisationer hamnar i) till att prata om den effekt de har i samhället. Och vi är övertygade om att det kommer att göra att de attraherar fler donatorer än andra liknande verksamheter som saknar detta utifrån-och-in perspektiv eftersom det också gör det lättare för de som vill ge dem pengar att motivera beslutet för sina överordnade, och för skattebetalarna.
- Sättet att tänka, att man ser det här som investeringar istället för kostnader, tycker jag är viktigt, säger Malmös socialkommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh till Sveriges Radio och konstaterar att Malmö Stad kommer att fortsätta stödja Lugna Gatan – knappast en överraskning med tanke på vilken utmärkt investerig det varit.

Det har naturligtvis också gjort det lättare för Gunnarets stadsdelsförvaltning i Göteborg att tänka om – från att ha aviserat att man planerade dra in stödet till verksamheten gjorde man helt om i mitten av november och beslutade att ha kvar verksamheten tills vidare. En protestlista som över 2000 ungdomar skrivit på, en kritisk ledare i GP och stödgrupper på Facebook har naturligtvis också bidragit till att få kommunpolitikerna att inse att det vore hål i huvudet att sluta stödja en verksamhet som ungdomarna vill ha, som hjälper unga ut i arbetslivet och som dessutom sparar samhället stora summor.