När republikanske presidentkandidaten John McCain ville att demokraternas kandidat Barack Obama skulle möta honom i en rad debatter i olika stadshus, skickade han en budbärare för att leverera en inbjudan på papper. Obamas pressekreterare Bill Burtons svar lär bara ha tittat kort på inbjudan innan han utbrast ”Men det här kunde du ju mejlat!”. Händelsen är symbolisk för skillnaden mellan de båda presidentkandidaternas kampanjer, där McCains kampanj använder tekniken för att föra ut sitt budskap på exakt sätt de vill ha det medan Obama skapat en rad verktyg på nätet som hjälper väljarna att driva sina egna kampanjer å hans vägnar.

Nya tekniska landvinningar har alltid spelat en avgörande roll i de amerikanska presidentvalen och den kandidat som först började förflytta sig med flyg kunde därmed hålla valmöten på två vitt skilda ställen samma dag vilket därmed ökade hans genomslagskraft. Det har skrivits mycket om valet som det första internetvalet men även om Obama använt de digitala mediernas möjligheter i mycket högre utsträckning än McCain så är skillnaderna större än förmågan att använda internet på bästa sätt; istället handlar det om hur man ser på de som är engagerade i frågan och hur man ger dem möjlighet att bli en del av något större. Och det är det som svenska folkrörelser och insamlingsorganisationer kan lära sig något av.

Sedan Barack Obama formellt nominerades som demokraternas presidentkandidat under konventet i Denver i augusti har CSR i Praktiken.se specialstuderat Obamas kampanjorganisation med fokus på att se vad svenska organisationer kan lära av deras sätt att driva opinion. Bevakningen avslutas på plats i New York de sista dagarna innan valet där vi också deltar i lokala kampanjaktiviteter.

Resultatet är en serie artiklar med där vi summerar det viktigaste svenska insamlingsorganisationer och folkrörelser kan lära sig av Barack Obamas presidentvalskampanj 2008. Här är de två första artiklarna i serien – resten publiceras på måndag och tisdag i nästa vecka.