onsdag 23 maj, 2012 Ledande på analys och opinion sedan 2006

Debatt: Nya sätt att ge skapar engagemang – riv barriären mellan det ideella och det kommersiella

Kommersiella insamlingar skapar engagemang och är ett effektivt sätt att generera resurser för utveckling och fattigdomsbekämpning men det kräver också att man skapar bryggor mellan ideella och kommersiella verksamheter så att de olika sfärerna kan lära av och dra nytta av varandra, skriver Niclas Kjellström-Matseke, VD för Svenska Postkodlotteriet och professor Erling Norrby. Håller du med eller har du en helt annan åsikt? Skriv din kommentar och delta i debatten!

Få behöver övertygas om att de globala utmaningarna är många och allvarliga. Över en miljard människor saknar tillgång till rent dricksvatten och 67 miljoner lever på flykt undan konflikter och naturkatastrofer.

Barnen är särskilt utsatta. Under 2007 dog nästan 9,2 miljoner barn innan de hunnit fylla fem år. De flesta av dem hade överlevt om de bara haft tillgång till sådant som för oss i Sverige är självklart: rent vatten, grundläggande hälso- och sjukvård, tak över huvudet. 93 miljoner barn får inte börja grundskolan och 150 miljoner tvingas hoppa av innan de avslutat grundskolan. Majoriteten av dessa är flickor och orsakerna är framförallt fattigdom och diskriminering.

Människans utsläpp av växthusgaser är en annan stor utmaning där effekterna blir allt mer uppenbara. Under 2000-talet kan temperaturen öka avsevärt med stora förändringar runt om i världen som följd.

Behoven är stora, men det finns glädjande nog en stor vilja att bidra till utveckling och fattigdomsbekämpning hos många människor. Därtill finns stor kunskap och initiativkraft hos en rad organisationer som arbetar med dessa utmaningar tillsammans med lokala aktörer.

En färsk Sifo-undersökning visar att 60 procent av svenska folket under det senaste halvåret har skänkt pengar till en ideell organisation. De flesta vill skänka pengar till organisationer som hjälper barn till ett bättre liv. Därefter är det forskning kring sjukdomar och katastrofhjälp som känns mest angeläget för svenskarna.

Hur människor väljer att skänka pengar har dock förändrats drastiskt på senare år. Ingen har väl missat fenomenet med insamlingsgalor på TV som numera sänds frekvent i ett antal olika kanaler. Allt sedan galorna startade har frågan väckts om det verkligen går att kombinera nöje med allvar, kommersiella verktyg med ideella mål.

För oss är svaret på den frågan ja. Det är givetvis en balansgång som måste ske på ett trovärdigt sätt, men det går. Vi tror på att skapa bryggor mellan ideella och kommersiella verksamheter och att dessa sfärer kan lära av och dra nytta av varandra, istället för att betrakta varandra med skepsis.

För tre år sedan startade PostkodLotteriet i Sverige, ett lotteri där man vinner med sina grannar och samtidigt bidrar till en bättre värld genom att en del av omsättningen går till utvalda organisationer som Rädda Barnen, Röda Korset, Läkare utan Gränser, WWF, Unicef, Hjärt-Lungfonden, med flera. Över 800 000 svenska hushåll deltar nu i lotteriet, som använder kommersiella verktyg som till exempel TV-frågesporten PostkodMiljonären, för att samla in pengar till ideell verksamhet.

Siffror från FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, visar att PostkodLotteriet förra året fick insamlingskakan att växa med 28 procent. I år blir den siffran betydligt högre .Årets utdelning till den ideella sektorn presenterades i TV4 i fredags kväll och hamnade på rekordsumman 345 miljoner kronor. Därmed har Svenska PostkodLotteriet positionerat sig som den största enskilda privata donatorn till ideella organisationer i Sverige på årlig basis. Målet är att inom fyra år kunna dela ut en miljard kronor per år.

För att möta de utmaningar som världen står inför måste fler våga tänka nytt och använda ett bredare spektrum av verktyg för att få in resurser till utvecklingsprojekt och fattigdomsbekämpning. Regeringar och internationella organisationer drar ett tungt lass, men de behöver hjälp.

Entreprenörskap och marknadskrafter utgör kraftfulla verktyg som rätt utnyttjade kan ge stor effekt och skapar långsiktighet. 2006 fick Muhammed Yunus Nobels fredspris för sitt arbete med Grameen Bank, en bank som erbjuder mikrolån utan säkerhet till fattiga och som därmed har bidragit till att lyfta miljontals människor ur fattigdom.

En nyckel till framgång är att riva barriären mellan det ideella och det kommersiella för att snabbare generera resurser i kampen för en bättre värld. Vi vill uppmuntra nya aktörer att delta i utvecklingsarbetet. Ökade resurser och ett stärkt engagemang behövs. Därmed ökar förutsägbarheten i organisationernas verksamhet och även möjligheterna till ett dynamiskt utvecklingsarbete.
Niclas Kjellström-Matseke, vd Novamedia Svenska PostkodLotteriet AB
Erling Norrby, professor i virologi och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin


Dela artikeln

Relaterade artiklar

1 kommentar

Visa kommentarer och kommentera själv!
Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter Dela på Pusha Spara på Delicious

ANNONS

Senaste nyheterna

Därför delar Facebook sina energihemligheter

Att det blev Luleå som vann kampen om var Facebook skulle placera sitt första datacenter utanför USA väckte uppmärksamhet när beslutet meddelades i höstas. Orsaken till placeringen berodde dock inte bara på ett generöst etableringsstöd från svenskt håll utan för att läget erbjuder flera viktiga energimässiga fördelar.

SoCap 2012: På jakt efter pengar och paradigmskiften

En av Europas främsta mötesplatser för samhällsentreprenörer och investerare arrangerades i Sverige i förra veckan. Med de senaste veckornas debatt om huruvida det är för lätt för dem att få pengar, färskt i minnet åkte vår chefredaktör till Malmö för att försöka skaffa sig en uppfattning om verkligheten bakom hypen.

Bootcamp del 4: Med tvivlet som följeslagare

Hur känns det att få sin idé om hur man ska förändra världen ständigt utmanad, ständigt ifrågasatt och därför också ständigt utvecklad? I senaste avsnittet av Bootcamp lämnar Emma Rung över till en av entreprenörerna som berättar om sina försök att lära sig flyga efter att man hoppat ut från flygplanet.

Ledande på analys och opinion sedan 2006