Pappor som väljer att ta ut föräldraledighet jobbar även mindre när barnen har växt upp och har då dessutom bättre kontakt med barnen vid en separation, visar en undersökning som Försäkringskassan gjort nyligen  och som DN rapporterar om.
- Man kan tycka att det inte spelar någon roll om man är hemma två månader eller inte, men det här visar på att det gör det, säger Ann-Zofie Duvander, analytiker på Försäkringskassan till tidningen.

Och visst spelar det roll. Förutom den förbättrade kontakten med barnen och en känsla av bättre balans i livet när man jobbar mindre finns det studier som också visar att män och kvinnor som delar på föräldraledigheten både får fler barn och färre skilsmässor. I familjer där pappan varit föräldraledig med det första barnet är benägenheten att skiljas närmare 30 procent lägre än i familjer där pappan inte varit föräldraledig. Det visar en doktorsavhandling av Livia Oláh vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet. (Män som är pappalediga och därmed tidigt knyter an till sina barn löper dessutom mindre risk att dö i förtid eftersom det gör dem mindre riskbenägna, visar en annan avhandling som Anna Månsdotter gjort vid Umeå Universitet.)

Många av de som tagit pappaledigt vittnar dessutom att de upplever att de blivit bättre chefer. Det är något som även Stefan Axelsson, teknisk chef på Tele2 vittnat om i en intervju i tidningen Campus.
– Ja, jag är i alla fall övertygad om att mitt föräldraskap har bidragit till min utveckling som chef. Sandlådan är till exempel ett bra ställe att studera konflikthantering. Tidigare drogs jag lätt med i stridens hetta när en konflikt blossade upp. I dag är jag bättre på att läsa av om de inblandade kommer att kunna lösa problemet själva eller behöver hjälp. En annan fördel är att jag som chef har erfarenhet från fler faser i livet, vilket ger mig en bättre förståelse för mina medarbetare.

Det är något som smarta företag vet att utnyttja. Att har varit hemma kan ju faktiskt vara en lika stor grund för befodran som en ”vanlig” ledarskapsutbildning, vilket bland annat Fredrik Börjesson på konsultföretaget Sternia fick erfara då han blev chef efter nio månaders pappaledighet, skriver Computer Sweden.

Nog för att det är lite larvigt att man måste lyfta fram fördelarna för att män ska vilja vara pappalediga men det verkar ju tyvärr vara det som behövs. Om man lyssnar på argumenten för föräldraledighet är kvinnor ofta föräldralediga för att de måste medan män är föräldralediga för att de vill, konstaterar Ylva Elvin-Novak i boken Världens bästa pappa? – om mäns relationer och strävan efter att göra rätt. Män upplever att de har ett val att vara pappalediga, inte att de måste för att det är naturligt och logiskt. Detta blir speciellt tydligt när man hör män recensera sin pappaledighet som att det är ”kul att få en bättre kontakt med barnen”. Om en kvinna skulle uttrycka sig i samma termerna skulle hon ju betraktas som knäpp och allt annat än moderlig.

Så även om det är en bra affär för företaget på så sätt att både män och kvinnor återkommer som bättre ledare efter föräldraledigheten som är det viktigt att inte bara vädja till fördelarna för att få män att ta pappaledigt. För att bryta daltandet med män när det gäller deras föräldraansvar måste vi också signalera att det har att göra med ren och skär anständighet, mot sina barn men också mot sin partner.

För lika främmande som det är att en kvinna skulle säga att hon inte tänker vara mammaledig eftersom det inte passar i den fas i karriären hon befinner sig just nu, lika märkligt är det ju faktiskt när en man säger det. För att kunna bidra till ökad jämlikhet på jobbet anser vi att man som både kollega och chef har ett ansvar att upplysa män som resonerar på det här sättet (eller kvinnor som berättar om deras mäns val) om det knasiga i detta resonemang. Och dessutom måste vi föregå med gott exempel och se till att pappaledighet är något som prioriteras. Vilket skäl som anges för att vara pappaledig är oviktigt (välj vilket som helst av de ovan!) – det viktiga är att man tar ut pappaledighet på riktigt.