I många år har det varit fult att prata om företagssamarbeten i frivilligvärlden, som om pengar från annat håll än medlemmar eller det offentliga var ett tecken på misslyckande för välfärdssamhället eller helt enkelt av rädsla för att företag skulle kräva att få påverka verksamhetens inriktning om de gav den bidrag. Glädjande nog verkar det vara på väg att ändra sig. En orsak till det kan naturligtvis också vara att det blir allt vanligare att personer ur näringslivet går till frivilligvärlden i ett försök att skaffa sig ett jobb som känns mer meningsfullt eller där man kan få använda sina expertkunskaper till något som bidrar till att förbättra världen. Ett exempel bland många är Svenska Unicef som på så sätt kunde attrahera Anna Ryott som gick från att vara vice vd på prisbelönta reklambyrån Storåkers till att bli organisationens nya insamlingschef.

Idag är de flesta stora organisationer i frivilligvärlden lika professionella som vilka kommersiella organisationer som helst och kan närma sig företag på lika villkor. Vi som träffat de flesta stora insamlingsorganisationerna i olika sammanhang kan säga att vi och blir lika imponerade varje gång.

Det ska dock sägas att många en bit kvar att gå när det gäller att lika många av sina amerikanska kollegor se sig själva som leverantörer av mervärde till företagen. Amerikanska KaBooms arbete med att bygga lekplatser ger Home Depots anställda att prova på nya byggnadstekniker och testa nya materia, och genom Volontärbyrån kan Accenture i Sverige hitta gruppuppdrag där deras anställda kan svetsas samman som team utanför kontorets väggar. Vi har tidigare skrivit om hur insamlingarna förändras från att fokusera på vad som ska göras, snarare än vem som gör det och att som organisation se sig som tjänsteleverantör är ett steg på vägen då man tvingas se på sig själv från ett utifrånperspektiv.

Det är därför inte så konstigt att flera av de större frivilligorganisationerna börjat att anställa experter på att samla in pengar och skapa smarta samarbeten med företag. Titeln ”Fundraiser” verkar inte längre väcka sån uppmärksamhet längre utan blir allt vanligare, även om den svenska titeln insamlingschef också börjat synas allt mer. En skillnad vi tyckt oss märka är dock att insamlingschef oftare ansvarar både för insamling från företag och allmänhet medan en Fundraiser oftare endast bearbetar företag och förmögna privatpersoner, kanske för att ordet insamling det i det senare sammanhanget i allt för hög utsträckning för tankarna till skramlande med bössa, snarare än strategiska företagssamarbeten eller filantropi.

Hur är det på din organisation? Har ni en person som är ansvarig för företagssamarbeten eller räknar ni med att definiera en sådan tjänst? Att göra det tydligt vem man ska kontakt med för de företag som är intresserade av att engagera sig för just er fråga är en klok idé. Samtidigt har det aldrig varit viktigare att visa vilka värderingar som er organisation representerar, dels för att företagen lätt ska kunna se om de överensstämmer med deras värderingar, och dels för att attrahera personal på jakt efter ett mer meningsfullt jobb.