Som student på Handelshögskolan i Stockholm blir man konstant påmind om skolans täta kopplingar till näringslivet. Genom arrangemang, sponsring och rena rekryteringsmässor strävar företagen efter att markera sin närvaro och rekrytera de studenter de anser passar deras organisation bäst. Frågan är bara vilka organisationer som passar studenterna.

Intressant nog betonar olika branscher olika saker i sin presentation till studenterna. Bank, finans och konsultvärlden nämner generellt ingenting om samhällsansvar utan där är det snarare lön, utmaningar och utvecklingsmöjligheter som gäller, även om det som student ibland kan vara svårt att skilja de olika företagens erbjudande åt.

Samma sak gäller redovisningsbyråerna förutom att framtoningen är mjukare och saker som en trevlig arbetsplats återkommer som argument. Det är när de större (oftast svenska) koncernerna är på besök som man har chansen att höra termen ”samhällsansvar” nämnas. H&M, Volvo, Arla Foods och SAS har hållit presentationer på Handels där CSR på något sätt kommit in i den bild organisationen vill förmedla av sig själv.

Paradoxalt nog anordnar de populära bankerna och konsultbyråerna sedan något år tillbaka olika tävlingar för ”blivande ledare” där temat är att skriva den bästa rapporten om de framtidsutmaningar företag står inför när det gäller klimat och sociala spänningar. Detta kan tolkas som att de större aktörerna i den branschen ändå inser att man måste visa sig medveten om debatten även om de själva inte ännu börjat kommunicera vad de själva gör i praktiken.

Den ökade debatten om miljöhotet har tagit fäste bland handelsstudenter och det sker en kontinuerlig debatt i korridorerna. En och annan föreningen med det temat har till och med dykt upp inom kåren. Det är intressant att vi upplever att det går en tydlig skiljelinje bland handelsstudenter beroende på vilken inriktning studenterna valt och vilka blivande sektorer som lockar. De studenter som läser någon av de mer traditionella inriktningarna som redovisning och finans har ett svalare intresse för CSR medan studenter som läser internationell ekonomi och management känner ett större intresse för relaterade samhällsfrågor. Till skillnad från de MBA-studenter som tillfrågade som en studie av Hill & Knowlton där ungefär hälften ansåg företagets samhällsengagemang var en viktig faktor när de ska söka jobb, är intresset svalare bland de vanliga Handelsstudenterna.

Det kanske också är en effekt av att själva skolan gör förvånadsvärt lite för att studenternas fokus på CSR skall öka. Hittills har det endast funnits två valbara kurser som anknyter till ämnet samt en mindre seminarieserie om företagsetik. Det finns dock en relativt nyskapad avdelning för forskning på området vilket gör att vi vågar hoppas att det akademiska utbudet kommer att öka med tiden.

Samtidigt ser vi en ny trend att allt fler studenter skärmar sig från de hårda arbetsvillkor som råder hos många de populäraste arbetsgivarna. De duktigaste handelsstudenterna accepterar inte längre sanslösa arbetsveckor samt den ibland aggressiva tävlingsatmosfär som traditionellt varit kännetecknande för de populära arbetsgivarna. Mjukare värden som ansvar på ett tidigt stadium, en trevligare arbetsplats, möjligheter till föräldraledighet och semester har börjat värderas på ett helt annat sätt än tidigare och studenterna har även börjat fråga efter detta när företagen kommer hit för att presentera sig.

Vi förutspår att detta kommer att leda till företag förändrar det sättet att kommunicera för att attrahera de bästa mot att kommunicera mer lite mjukare värden. Det finns nämligen ingen anledning att tro att ”Generation Y” skulle shoppa efter jobb på annat sätt än när de handlar andra saker. En undersökning från projektet Respekt som genomfördes hösten 2007 visade att varannan ung miljonsvensk regelbundet väljer bort produkter från företag som de upplever missköter etiska frågor. Varför skulle det då inte leda till att de väljer bort företag?

För de företag som vågar ta en öppen diskussion om ett utökat samhällsansvar finns det stora möjligheter att attrahera de bästa från Handels. Genom att både prata om på vilket sätt man tar ansvar för att de anställda kan få en hälsosam balans mellan jobb och fritid, och på vilket sätt man som anställd kan bidra till att företaget tar ett miljö- och samhällsansvar kan man adressera både den karriärsugna narcissisten och den världsförbättrande atruisten hos många nyutexaminerade handelstudenter. Att man har en arbetsplats med högt i tak, trevliga kollegor och goda karriärmöjligheter – det ser de många som hygienfaktorer.