Grameen-sfärens grundare Muhammad Yunus är idag mest känd för att ha mottagit Nobels fredspris 2006 och för sitt utbredda arbete med mikrokreditfinansiering i Bangladesh. Mer än 30 års arbete i regionen har resulterat i att banken idag har 7,4 miljoner låntagare och genom sina filialer når 96% av byarna i landet. Mikrolånen finansierar hembyggnation, skolgång och framför allt företagande på lokal nivå. Modellen har visat sig fungera och har kopierats världen över i utvecklingsländer, men Yunus stannar inte här.

Enligt en artikel i the Guardian nyligen finns så många som 27 företag i Grameen-koncernen med verksamheter inom allt från energiförsörjning till sjukvård. Yunus har utvecklat fler metoder för hållbar fattigdomsbekämpning och satsar nu bland annat på socialt entreprenörskap i samarbete med multinationella företag. Ett exempel är ett samarbete med Danone, som ska sälja en näringsrik och billig yoghurt genom kvinnor som är låginkomstagare. Resultatet är att två problem tacklas samtidigt: näringsbristen och sysslolösheten i de utsatta områdena.

Socialt entreprenörskap bygger på att skapa innovativa, självförsörjande verksamheter som drivs som företag men där huvuddelen av all vinst återinvesteras i organisationen. Yunus hoppas att allt fler företag satsar på att utveckla denna typen av företag, där resurser sätts åt sidan i s.k. sociala investeringsfonder. Han spår att socialt företagande är det nästa stora efter mikrokreditvågen och avser brygga klyftan mellan schablonerna ”de vinstjagande företagen”
och ”de goda välgörarna”. Han är tydligt med att syftet med denna typ av projekt inte skall vara att skapa vinst annan än den som återinvesteras, vilket givetvis har stora implikationer avseende vilka företag som bör engagera sig, menar Yunus i intervjun i the Guardian. Han har i tidigare intervjuer kallat denna typ av företagande som icke förlustdrivande organisationer (”non-loss organisations” på engelska), som en parallell till icke vinstdrivande organisationer (”non-profit organisations på engelska).

Det ställer krav på att ledningar och CSR-ansvariga kan motivera sina investeringar med att de är verksamma i de aktuella utvecklingsländerna och har långsiktiga planer på expansion eller
etablering lokalt. På så vis kan företagsledare vara föregångare i hur man genom att trotsa gamla sanningar om bolagsstyrning kan nå helt nya typer av kunder samtidigt som man förändrar livsvillkoren hos dessa. (För de som vill veta med om Yonus tankar kring företagande kan vi varmt rekommendera en podcast från Ashoka Network där han också berättar mer om vad som fick honom att starta Grameen Bank 41.40 min).

Andra intressanta blogginlägg Andra bloggar om: yunus, mikrolån, mikrokrediter, podcast